Papunet - Lättlästa sidor

Lördagen den 2 juni firar de flesta skolorna i Finland vårfest
och skolavslutning. Då får eleverna sina betyg.
Till vårfesten hör också sång och musik.
Det hör till att man sjunger psalmen ”Den blomstertid nu kommer” på vårfesten. Efter vårfesten börjar sommarlovet.

I gymnasiet hör också studentdimissionen till vårfesten.
Då får alla som har blivit studenter sin vita studentmössa. Studenter blir de som har klarat av studentskrivningarna. Skrivningarna är stora prov i de viktigaste skolämnena.

Efter dimissionen brukar studenterna fira hemma med släktingar och vänner. Studenterna gratuleras med rosor och presenter.
Det brukar också höra till att man dricker champagne
när man firar de nya studenterna.
På kvällen samlas studenterna ofta till fest på någon restaurang.

I slutet av maj och början av juni firar också många elever
från yrkesskolorna och yrkeshögskolorna att de blivit färdiga.
De får också mössor, som ser litet annorlunda ut än studentmössorna.
En del av dem är färggranna och en del har tofs.

Världsmiljödagen är en temadag som firas i hela världen den 5 juni. Världsmiljödagen har firast varje år sedan den instiftades efter FN:s miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Världsmiljödagen är en av FN:s temadagar.
Varje år är ett land värd för firandet av miljödagen, i år är det Brasilien.

Midsommaren är en stor fest i Finland liksom i Sverige. Förr var det den 24 juni som var midsommardag. Nu firas midsommaren det veckoslut som är närmast den 24 juni. Midsommarafton är alltid en fredag. Det här året är det midsommarafton den 25 juni.

På midsommaren dekorerar man husen med små björkar och blommor. På en del ställen, särskilt på Åland, reser man också en midsommarstång som kläs med blommor och blad. Ibland dansar man kring midsommarstången. Traditionen med midsommarstång kommer från Sverige. Midsommarstången kallas ibland också för majstång.

I Finland hör också midsommarbrasorna till firandet. Brasorna kallas ibland för “kokkobrasor”.

Många vill helst fira midsommar ute på någon sommarstuga, helst vid en sjö eller en havsstrand. Städerna brukar bli väldigt tomma på midsommarafton och midsommardagen. De flesta har ledigt från sina jobb på fredagen.

Att bada bastu brukar också höra till midsommarfirandet i Finland. Ofta firas midsommarafton utomhus om det är fint väder. Till midsommarens maträtter hör nypotatis och sill, grillkorv och grillat kött, färska grönsaker och jordgubbar. Till sillen tar många sig gärna en snaps och sjunger snapsvisor. Till grillkorven dricker många öl.

Midsommaren har alltid varit förknippad med kärlek och romantik. Det är många som har blivit förälskade på midsommaren. Den ljusa natten ger en speciell stämning som kanske påverkar människor så de blir extra romantiska. Det finns också ett gammalt ordspråk som säger att: “Midsommarnatten är inte lång, men den sätter många vaggor igång.” Det betyder att många bebisar blir till på midsommarafton.

På midsommarafton brukar unga flickor plocka sju sorters blommor och lägga dem under sin dyna. Enligt gammal tro drömmer de då om den pojke som ska bli deras fästman. Men det fungerar bara om man är helt tyst efter att man har plockat blommorna, sägs det.

Veckan mellan den 18 juli och den 24 juli
kallas för fruntimmersveckan. Fruntimmer betyder kvinna
och den veckan är det nästan bara kvinnor som har namnsdag.

Till exempel Fredrika, Sara, Margareta, Johanna, Lena, Olga
och Kristina firar sina namnsdagar den här veckan. Den enda mannen som har namnsdag i fruntimmersveckan är Fredrik.

Många brukar bjuda på namnsdagskaffe i fruntimmersveckan. Svenska damtidningar är den här tiden fulla av recept på läckra namnsdagstårtor.

Enligt gammal folktro är fruntimmersveckan alltid regnig.
Man sade att det regnar i fruntimmersveckan för att kvinnorna gråter så mycket.

Tiden mellan den 23 juli och den 23 augusti brukar man kalla rötmånaden. Det betyder ungefär månaden då allting ruttnar. Under rötmånaden är vädret ofta varmt och fuktigt. Förr, då det inte fanns kylskåp och frysar, ruttnade maten snabbare än vanligt i sådant väder.

Också bakterier trivs bra i värme och fukt. Det betyder att såren lättare kan bli infekterade och variga. Människorna trodde förr att ett sår som man fick i rötmånaden inte kunde bli bra igen innan rötmånaden var slut.

Förr trodde man att allt hemskt som hände den här tiden berodde på rötmånaden. Man trodde att alla bett av djur var farligare än vanligt. Hundbett var under rötmånaden livsfarliga, trodde man. Kvinnor som plockade bär i skogen kunde gå vilse och aldrig mera komma tillbaka. Eller så kunde de bli tokiga.

Man talar ibland om rötmånadshistorier. Det är historier som handlar om någonting onaturligt och konstigt som oftast inte är sant. De brukar handla till exempel om sjöodjur eller kalvar med två huvuden eller andra konstigheter.