Information om narkotika


Innehåll

  1. Vad finns det för droger?
  2. Vanliga narkotikasorter
  3. Andra rusmedel
  4. Drogernas skadliga effekter på hälsan
  5. Vad är en narkoman?
  6. Narkotikabrottslighet
  7. Fri från droger
  8. Var får man hjälp?

Droger är rusmedel som påverkar hjärnan. Tankarna och beteendet ändras när man anväder droger. Drogerna påverkar på olika sätt. Olika människors erfarenhet av till och med samma drog kan vara olika.

Det är enligt lag förbjudet att inneha och att sälja narkotika. Det är alltså brottsligt. Ifall du tar emot, köper eller säljer narkotika gör du ett brott.

Vad finns det för droger?

sivun alkuun

Grovt sett kan man säga att det finns två slags droger: en del är uppiggande och andra är lugnande. De uppiggande drogerna höjer humöret för en kort stund och gör att man blir aktivare. Sådana droger är till exempel amfetamin, ecstasy och kokain. Lugnande droger, som heroin, gör att man känner sig lugn. Vissa droger kan också orskaka hallucinationer. Till exempel LSD är en sådan drog.

Narkotika finns i många olika former:

Vanliga narkotikasorter

Till början

Cannabis eller marihuana och hasch

 

Amfetamin

 

Ecstasy

 

Gamma

 

Kokain, crack

 

LSD

 

Heroin

Andra rusmedel

Till början

Också lim och målarfärg och ämnen som man tunnar ut målarfärg med, används som rusmedel. De orsakar ett rus och ibland hallucinationer. De här ämnena sniffar man, man andas alltså in ångorna.

Mediciner används också ibland på fel sätt för att orsaka ett rus. De mediciner som används så här är främst lugnande och uppiggande mediciner, sömntabletter, starka värkmediciner och ett ämne som heter gamma.

Drogernas skadliga effekter på hälsan

Till början

Drogerna är farliga för hälsan. De orsakar allvarliga, långvariga eller till och med obotliga sjukdomar. Drogerna ökar också risken för självmord och olyckor.

Allvarligast är skadorna på hjärnan och nerverna, vilka ofta inte läker. Skadorna gör att personen börjar bete sig annorlunda. De gör det svårare för personen att lära sig nya saker, de försämrar minnet och kan orsaka sinnessjukdom.

I knarkgäng använder människorna ofta samma spruta. Via sprutorna sprider sig en del smittsamma sjukdomar lätt. Sådana sjukdomar är till exempel leverinfektioner och HIV som leder till aids. Det finns inget botemedel för aids.

En överdos av narkotika leder till förgiftning och ibland till döden.

Vad är en narkoman?

Till början

Narkotikaberoendet utvecklas så småningom. Till en början kanske personen prövar droger då och då. I början märker han inte problemen som narkotikan för med sig. Han kan ännu sköta arbetet eller skolan.

Så småningom blir drogerna det viktigaste i livet för honom. Det finns inte längre tid för hobbier, vänner eller något annat i hans liv.

Det är svårt för honom att sluta med drogerna fastän han skulle vilja. Han tar droger fastän han märker att det leder till allt större problem.

Pengarna börjar också ta slut. Ofta börjar missbrukaren sälja droger till andra för att få pengar.

Han börjar kanske skaffa pengar genom att stjäla eller på något annat olagligt sätt. Han blir mer och mer inblandad i brottslighet och det händer ofta att han hamnar i fängelse. I det skedet är det allt svårare för personen att komma loss från drogerna och den onda cirkeln av brottslighet.

Narkotikabrottslighet

Till början

Lagen förbjuder narkotika.

Det är brottsligt att tillverka, importera, sälja eller att bara inneha narkotika.

Alla pengar som kommer in på narkotikahandeln går till brottslingar. Narkotikahandel för också med sig annan brottslighet, som stölder och våldsbrott.

Fri från droger

Till början

Man kan sluta med drogmissbruket. Ingen drogmissbrukare har ångrat att han slutat med droger.

Ifall man inte klarar det ensam kan man söka hjälp hos någon expert, till exempel en läkare eller en vårdare som jobbar med missbrukare.

Det enda som hjälper är att sluta helt och hållet. Det kan vara svårt. Ofta börjar missbrukaren, åtminstone efter första försöket, använda droger på nytt.

Vården lyckas bara om drogmissbrukaren själv vill bli fri från drogerna.

För många narkomaner betyder det att de måste börja om med allt från början. De får lära sig att leva utan narkotika, de funderar på att skaffa bostad och att börja arbeta eller studera.

Var får man hjälp?

Till början

En narkotikamissbrukare kan söka hjälp på många ställen. Det är bäst att först gå till den egna kommunens hälsocentral, socialbyrå, A-klinik eller ungdomsmottagning.

I skolan kan man söka hjälp hos skolhälsovårdaren, skolkuratorn eller skolpsykologen.

Det finns behandlingshem för missbrukare, rehabiliteringsanstalter, vårdhem, skyddshärbärgen, dagcentraler och ungdomsstationer.

Drogmissbrukare kan också få hjälp hos:


Man kan också söka hjälp i en så kallad NA-grupp. Det är en förkortning för anonyma narkomaner. NA-grupperna är diskussionsgrupper som har grundats av drogmissbrukarna själva.

Det finns också hjälpande telefoner för drogmissbrukare, där man kan få råd genast. Telefoner som fungerar i hela Finland är bland andra Fri från narkotikas (Irti Huumeista ry:s) jour, 0203 - 22388 och Kurvis narkotikapoliklinik 09 - 7750 7798. Kurvis narkotikapoliklinik har svenskspråkig personal och man kan få råd på svenska. Numret till Fri från narkotikas svenskspråkiga telefon är 06-3174899

Källa: Suget - information om narkotika, KRAN r.f./Sininauhaliitto 2001

Broschyren kan beställas på: KRAN, tel. 09-726 0594, kran@sininauhaliitto.fi