De olika stegen i teckeninlärning

Att lära sig tecken fungerar på samma sätt som med vilket annat språk som helst; man lär sig av andra människor.

När man lär ett barn tecken som stöd har barnets föräldrar och människor i närmiljön den viktigaste rollen. För föräldrar ordnas hemundervisning i tecken där den specifika familjens ordförråd beaktas.

Först när barnets föräldrar och andra dagliga kommunikationspartners använder tecken parallellt med sitt tal kan barnet omfatta det som en metod till att förstå och uttrycka saker. Barnet lär sig tecken på samma sätt som hen lär sig tal. Barnet lär sig att uttrycka sig i situationer som motiverar barnet att uttrycka sig i.

Det mest typiska är personer i omgivningen har fler tecken i sitt ordförråd än hon använder i vardagliga situationer.

Det aktiva användandet av tecken kan lätt glömmas bort ifall man inte planerar i vilka situationer man använder vissa tecken. Föräldrarna kan till exempel bestämma sig för att använda tecken då det ställer en fråga med olika svarsalternativ till barnet. Eller att de tecknar åtminstone ett ord i meningen.

Språkbad i att lära sig tecken

Att lära sig tecken sker stegvis

Man kan tala om kommunikation med tecken först när teckenordförrådet är brett och används parallellt med talet.

De närstående lär sig vanligtvis att använda tecken enligt följande. De olika skedena framskrider i relation till hur noggrant man uttrycker sig och hur stort ordförrådet man har samt i vilka situationer de tillämpas i.

I första skedet använder den närstående enstaka tecken till exempel för att handleda och strukturera barnets aktiviteter eller dagsprogram. I en påklädningssituation tecknar man t.ex. orden ”ROCK, SKO, MÖSSA”. Här kan man också använda gester.

I det andra skedet uttrycker personen alternativen i en valsituation med tecken. Till exempel vid en måltidssituation ”vill du ha VATTEN eller MJÖLK”.

I det tredje skedet tecknar den närstående personen de saker hon vill poängtera (nyckelord). Med nyckelord uttrycker man oftast verb och substantiv. Till exempel ”PAPPA åkte med BILEN till jobbet. Pappa KOMMER snart”.

I det fjärde skedet strävar den närstående personen till att teckna hela meningar d.v.s. tecknar ofta förekommande fraser. Exempelvis: ”VAD VILL DU GÖRA på VECKOSLUTet?”. Man kan också använda sig av frågeord som VEM?, HURDAN, VARFÖR? Samt adjektiv som ROLIG, TRÅKIG, GAMMAL, NY.

I det femte skedet har den närstående personen förmågan att teckna nästan alla ord och tecknandet sker automatiskt. Vid detta skede börjar tecknandet likna tecknat tal.

Som sakkunnig talterapeut Kaisa Laine och AAC-handledare Virpi Yiannakou, Kehitysvammaliitto / Tikoteekki