Funktionshinderpolitik

På den svartvita bilden ses personer med funktionsnedsättning som deltar i en demonstration.Bild: Kynnys ry

Vad är en funktionsnedsättning? Är det en individs funktionsnedsättning eller den ojämlikhet som samhället skapar i form av hinder och diskriminerande praxis?

Tidigare såg man i första hand funktionsnedsättningar ur ett medicinskt och vårdrelaterat perspektiv . Numera vill man också lyfta fram de samhällsstrukturer som berör personer med funktionsnedsättningar och som skapar ojämliket.

Vad karaktäriserar en funktionsnedsättning? Man kan också närma sig frågeställningen via det faktum att alla människor någon gång under sitt liv har en funktionsnedsättning.  Alla behöver någon gång specialbehandling och hjälpmedel för att kunna delta jämlikt i samhället .

Funktionshinderrörelsen försvarar rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar

Funktionshinderpolitiska frågor lyftes fram vid övergången från 1960- till 1970-talet, då samhällsaktiviteten ökade och många minoriteter aktivt började driva sina egna rättigheter.  

År 1973 grundades människorättsorganisationen Kynnys ry av en grupp studerande med funktionsnedsättningar.  Kynnys ry främjar de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar i Finland. Man vill påverka det funktionshinderpolitiska beslutsfattandet och stöda personer med funktionsnedsättningar i att själva agera för sina rättigheter.

År 1986 grundades Riksomfattande handikapprådet (numera Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning) för att främja och övervaka rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar.

År 1996 grundades Steg för Steg rf, en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Det betyder att föreningens styrelse och medlemmar består av personer med utvecklingsstörning. Föreningen har verksamhet i hela Svenskfinland. Steg för Steg är medlem i FDUV, Nordiska Samarbetsrådet (NSR) och European Platform of Self-advocates (EPSA).

År 1999 grundades Föreningen Me Itse ry för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Me Itse ry är en förening som försvarar rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Efter att den politiska funktionshinderrörelsen uppstod har personer med funktionsnedsättningar allt mera börjat uppfattas som självständiga samhällsaktörer som själva beslutar om sina ärenden. Funktionshinderrörelsen har ställt krav och drivit igenom många viktiga reformer och förbättringar då det gäller situationen för personer med funktionsnedsättningar. 

Personer med funktionsnedsättningar utsätts emellertid fortfarande ofta för diskriminering. De kan också bli åsidosatta i det politiska beslutsfattandet.

Aktuella frågor inom funktionshinderpolitiken

Nu i slutet av år 2017 är ett flertal politiska frågor aktuella gällande personer med funktionsnedsättningar.  Dessa frågor är exempelvis konkurrensutsättningen av funktionshindertjänster, ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i framtiden och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar.

Kommittén för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar har framfört kritik mot att organisationer för personer med funktionsnedsättningar inte har fått delta i planeringen av vårdreformen på behörigt sätt.

Konkurrensutsättningen av tjänster för personer med funktionsnedsättningar har börjat synas i det dagliga livet för personer med funktionsnedsättningar, genom att kvaliteten på vård- och institutionstjänster har försämrats och att personalen ofta har bytts ut.

Organisationer för personer med funktionsnedsättningar kräver att konkurrensutsättningen av funktionshindertjänster ska upphöra. Att konkurrensutsätta hjälp och stöd som är nödvändiga för personer med funktionsnedsättningar står i strid med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Det finns mycket att förbättra då det gäller bemötandet av personer med funktionsnedsättningar i arbetslivet. Personer med funktionsnedsättningar har svårt att få arbete eftersom arbetsgivare generellt har en diskriminerande attityd gentemot dem. Personer med funktionsnedsättningar har relativt låg utbildning och genom vår lagstiftning behandlas de som billig arbetskraft.

I synnerhet den öppna arbetsverksamheten har kritiserats, eftersom personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte får lön för det arbete de utför inom den öppna arbetsverksamheten.

I skrivande stund pågår revideringen av funktionshinderlagstiftningen, varvid specialomsorgslagen och handikappservicelagen slås samman och förnyas. Avsikten är att förslaget till en ny lag om tjänster för personer med funktionsnedsättningar ska ges våren 2018 och att den ska träda i kraft år 2020.

Därtill bereds en lagreform om självbestämmanderätt, som gäller självbestämmanderätt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet med lagrevideringen är att stärka möjligheterna för social- och hälsovårdens klienter att fatta beslut om ärenden som gäller dem själva, och att minska användningen av begränsningsåtgärder.

För artikeln har Kynnys ry:s verksamhetsledare Kalle Könkkölä intervjuats.