Hurdan dator som hjälpmedel?

Utgångspunkten för anskaffning av dator som hjälpmedel skall vara vem som ska använda den och till vilket syfte den ska användas.

En dator som används som kommunikationshjälpmedel och för skolgång borde vara lätt att ta med, stryktålig och också tåla olika väderförhållanden. I vissa fall kan det räcka med en pekplatta eller smarttelefon och ibland behövs datorn. Ibland kan den mest fungerande lösningen vara en hybridtablett: den är lätt, den har datorns egenskaper och har lång batteritid.

För specialgrupper så som åldringar finns det också seniordatorer att erbjuda. Dessa dator- och programpaket betonar lättanvändbarhet.

Det är också skäl att minnas att oberoende hurudan dator det är fråga om skall datorns användbarhet anpassas till att motsvara brukarens behov.

Datorns tekniska egenskaper

Skall man köpa en stationär dator eller en bärbar dator? Skall man välja en Intel eller Amd processor till datorn? Vilket av de många operativsystemen är bäst? Nya processorer och operativsystem som kommer ut på marknaden kan förbrylla datorköparen.

Märkesdator eller klonad dator?

Största delen av de som skaffar ny dator väljer en märkesdator (HP, Fujitsu-Siemens, Acer, Dell och så vidare). Märkesdatorernas komponenter är färdigt definierade och programmen färdigt installerade men det är i allmänhet möjligt att lägga till exempelvis ett centralminne till apparaten.

Så kallade klonade datorer byggs i allmänhet upp enligt köparens önskemål, och fördelen är att man kan be om att få exakt den uppsättning man vill ha.

De bärbara datorerna är nästan uteslutande och de stationära datorerna är till största delen färdiga uppsättningar.

Prosessorn

För en vardagsanvändare är det egentligen ingen större skillnad av vilket märke processorn är. Både de stationära och de bärbara datorernas processoreffekt räcker bra till för olika rehabiliteringsprogram. Ju snabbare datorns processor är, desto snabbare och smidigare blir i allmänhet datoranvändningen. Hastigheten påverkas också av bland annat grafikkortets egenskaper och centralminnets kapacitet.

Operativsystemet

Tillsvidare görs olika inlärnings-, rehabiliterings- och kommunikationsprogram till största delen för Windows-operativsystem, vilket gör att Mac OS och Linux-apparater åtminstone i Finland är mycket sällsynta lösningar i hjälpmedelssammanhang.

Av Windows-operativsystemet används nu Vista, Xp och främst Windows 7, version 8 lancerades i slutet av 2012. Vid anskaffning av ny dator gäller operativsystemet Windows 8.

Det finns många alternativ med Windows 7: bl.a. Basic, Home Premium, Business, Enterprise och Ultimate. De olika versionerna borde inte ha större betydelse för inlärnings-, kommunikations- och rehabiliteringsprogrammens funktionalitet. Största delen av programmen som fungerar i Windows XP fungerar också i Windows Vista och i Windows 7 (åtminstone om man har XP-kompabilitet). Enstaka program som fungerar i XP fungerar inte i Vista.

Då man väljer operativsystem lönar det sig att ta i beaktande dess databit. Äldre programvara fungerar inte direkt i system med 64 bitar. Program med 16 bitar kan användas i en 64-bitars Windows 7 med Windows XP Mode-programmet. I Windows 8 är detta inte längre möjligt.

När man köper en dator får man inte längre en Windows-cd-skiva på köpet med vilken man på nytt kan installera operativsystemet. Återställnings cd:n, med vilkens hjälp man kunnat återställa datorn till dess ursprungsläge, måste nu skapas enligt de instruktioner som följer med själva datorn.

Med Windows Vista Business och Windows 7 Ultimate versionerna är det möjligt att göra en säkerhetskopia av hela datorns innehåll (Image), varvid också installerade program och filer är möjliga att återställa, exempelvis då ett maskinfel strulat till datorn.

Alla versioner har tyvärr inte denna nyttiga egenskap och för att skapa en Image behövs ett skilt avgiftsbelagt program exempelvis Acronis True Image eller något av Nortons produkter.

Minneskapacitet

Datorns kapacitet beror på processorns och centralminnets storlek. Det lönar sig att skaffa ett tillräckligt stort centralminne till datorn. I Windows 7 är det fiffigt att ha minst 2 gigabytes minne och till ett 64-bitars system minst 4 gigabytes.

I nya maskiner är hårdskivans kapacitet i allmänhet från 250 gigabyte och uppåt. Detta räcker långt vad gäller rehabiliteringsprogram.

Skärm och grafikkort

Datorns skärm styrs av ett grafikkort. Standardgrafikkortet som följer med datorn räcker bra för rehabiliteringsprogrammen. Exempelvis spelande, editering av videon och så vidare ställer högre krav på grafikkortet. 

Den stationära datorns skärm är vanligtvis en 20-22 tums TFT bredbildsskärm. På bärbara datorer är den vanligaste skärmstorleken en 15,4 tums bredbildsskärm. De bärbara datorernas glansiga skärmar kan vara problematiska eftersom de, speciellt utomhus, blänker. Det finns att få modeller med matt yta på skärmarna men de är ovanliga.

Annan utrustning

Nätkort, ljudkort och skrivande dvd-station är standardutrustning i praktiskt taget alla nya apparater. För säkerhetskopiering går det bra med en USB-minnessticka på några giga.

I nya apparater finns det inte längre vanliga diskettstationer. Vid behov kan de skaffas som tilläggsutrustning (kopplas via USB-port). I nyare apparater finns vanligtvis inte heller ps/2- eller serieportar, eftersom USB-anslutningen har ersatt dessa. Äldre tilläggsutrustning som till exempel specialtangentbord och möss måste man tyvärr ofta ersätta med nya.

Det är bra ifall apparaten har minst 2-3 USB-portar, så att det är lätt att koppla till olika USB-tilläggsapparater (skrivare, mus, tangentbord…) Det går förstås bra att öka portarnas andel med en så kallad USB-hubb. I de flesta bärbara datorer finns en inbyggd WLAN (behövs för trådlös internetanslutning). 

I de flesta datorer finns också Bluetooth som underlättar överföringen av information mellan till exempel mobiltelefonen och den bärbara datorn. En del hjälpmedel kräver också en 1394-port (alltså FireWire).

Till den nya datorn lönar sig det också att skaffa virus- och brandmursprogram. Dessa är nödvändiga om datorn kopplas till nätet. Dessa kan man få samtidigt som man skaffar internetuppkoppling via en leverantör (till exempel Sonera, Elisa, DNA).

En oskyddad dator kan ”smutsas” redan på några timmar så det finns skäl att vara försiktig. Windows egna inbyggda brandmursprogram är en bra början.

Som sakkunnig Arto Joutsimäki, Kehitysvammaliitto / Tikoteekki

Mer om ämnet

seniordatorer

pekplattor