Omfattande kommunikationsmapp

Vy av en omfattande kommunikationsmapp.

De röda ramarna visualiserar ord i meddelandet jag – reser – semester – Lappland.

När mappen är omfattande och dynamisk är den planerad specifikt för meningsbyggnad.

Man har samlat de satsdelar som behövs på varje sida i mappen (subjekt, objekt, verb och så vidare). I de omfattande mapparna finns också grammatikaliska uttryck så som tidsformer och pronomen.

Den omfattande mappen möjliggör en mångsidig kommunikation i olika situationer. Med hjälp av den kan man

  • be, neka, fråga
  • göra val
  • prata och samtala
  • införskaffa information och fantisera
  • skoja och skämta

Mera info om den omfattande mappens struktur

För vem lämpar sig den omfattande mappen?

En omfattande kommunikationsmapp lämpar sig för en talhandikappad person som, behärskar samspelets grunder och bildkommunikationens idé och som behöver en stor vokabulär. Den omfattande mappen tas i bruk i det skedet då personen har behov av och förmåga att lära sig meningsbyggnad eller då hon eller han kombinerar flera ord och tecken i sin kommunikation.

Det är kognitivt krävande att använda sig av en omfattande mapp. Det krävs att man har ett arbetsminne, att man kan upprätthålla uppmärksamheten, att man förstår hur ordförrådet är kategoriserat samt en god synanvändning.

Att bygga ihop en grammatikaliskt rätt mening lyckas bara om personen behärskar satsbyggnad och ordföljd. Det är tidskrävande att bygga en mening med hjälp av mappen. Att bygga meningar med bilder lämpar sig inte i de flesta vardagssituationerna där saker ska avklaras snabbt. En meningsfull kommunikation byggs upp med vardagliga, lyckade samspelserfarenheter.

För vem lämpar sig inte den omfattande mappen?

Den omfattande mappen är antagligen inte aktuell då den talhandikappade personens anhöriga beskriver kommunikationssituationerna som nedan:

”Micko orkar inte följa med då någon annan letar efter bilder och försöker berätta något med hela meningar via bilder. När meningen är slut är Micko ofta i ett annat rum upptagen med något annat.”

 

”Mari har mycket svårt att hitta det hon letar efter i mappen trots att vi envist försökt lära oss det. De hittade bilderna glöms bort samma stund som de inte syns.”

 

”Anna är passiv och tittar inte på bilderna. Ibland gör Anna mekaniskt efter modell när jag pekar på bilder i hennes mapp. Anna kan tala litet, men talet är inte alltid adekvat. Det verkar som om Anna inte riktigt förstår varför man borde berätta något åt en annan. Kontakten är på något sätt borta.”

Kunniga och positiva närstående människor möjliggör användandet av en omfattande mapp

En personlig och en omsorgsfullt uppbyggd kommunikationsmapp kan erbjuda en talhandikappad person en ny kanal till att bli hörd och sedd i situationer där tidigare redskap inte räckte till. Det är dock inte tillräckligt med en mapp: man behöver också en ärligt intresserad och kunnig samtalspartner.

Bakom uppbyggnaden av en omfattande mapp ligger tanken om normal språkutveckling och hur språkutvecklingen kan stödas i önskad riktning då personen har språkliga svårigheter. Vi talar med meningar med ett litet barn trots att barnet själv bara använder enstaka ord i sitt eget tal.

På samma sätt ska vi peka på bilder i mappen så som vi talar trots att barnet själv uttrycker sig med enstaka bilder. För att barnets språkliga kunskaper ska kunna utvecklas, måste kommunikationssättet förutom att tillgodose de nuvarande behoven också utveckla språk- och kommunikationskunskaperna.

För att närstående personer ska kunna använda mappen och visa modell måste de få tillräckligt med handledning i hur den används. Det är viktigt att tänka på de närståendes tidigare erfarenheter av mappanvändning: vilken nytta och vilka utmaningar har de haft.

Hur skiljer sig omfattande mappar från andra mappar?

Vy av en nyckelordsmapp. Vy av en omfattande kommunikationsmapp.

Till vänster en traditionell nyckelordsmapp, till höger en omfattande kommunikationsmapp.

Den största skillnaden mellan omfattande mappar och andra mappar är hur vokabulären är uppbyggd och att det finns symboler för grammatikalisk struktur.

I omfattande mappar finns kategorier (ämnesområden) som innehåller ord ur olika ordklasser. På det här sättet kan man bygga en mening på varje uppslag.

Till exempel i naturkategorin finns det en underkategori ”djur”. Förutom olika djur (häst, hund, katt, får, gris…) finns det på uppslaget ord som människor vanligtvis använder då de talar om djur. Det är bland annat jag, du, han, hon, det, vi, vara, smeka, gilla, mata, rymma, leda, borsta, ljuvlig, stor, liten, snäll, skrämmande, vild.

Med en omfattande mapp som innehåller kategorin djur kan man uttrycka meningen ”Vår hund är fin och jag tycker om att gå ut med den” utan att bläddra i mappen.

Ett annat sätt att bygga upp mappen är genom att kategorisera enligt ordklass eller ämne. Under kategorin djur finns det då till exempel olika djur men inte ord som handlar om vad djur gör, deras karaktär eller vad man gör med djur.

Om man vill uttrycka en mening med en mapp som är uppbyggd enligt ämne och ordklass måste man bläddra mellan sidorna flera gånger.

Till exempel meningen ”Jag tycker om hundar” förutsätter att man letar efter symboler från tre olika sidor.
1. från kategorin människor: subjektet (jag)
2. från kategorin verb: predikatet (tycka om)
3. från kategorin djur: objektet (hund)

Med de omfattande mapparna är det också möjligt att använda grammatik. Det finns tecken för genitiv, kasus och konditionalis (skulle göra, skulle ha o.s.v.). I andra mappar finns det bara några eller inte alls dessa tecken eller symboler.

I omfattande mappar finns det som namnet också säger ett mycket omfattande ordförråd. Till skillnad från andra mappar gör det att också närstående personer kan uttrycka modellmeningar på ett mer mångfacetterat sätt.

Att visa modell betyder att samtalspartnern visar hur man gör med mappen då hon eller han talar själv. Man kan och ska agera modell med alla sorts mappar men ordförrådet är inte lika stort i de andra mapparna som i den omfattande mappen.

Som sakkunnig talterapeut Kaisa Laine, Kehitysvammaliitto / Tikoteekki

Mer om ämnet

Evantia

Hanna Korhonen (2007). "Vanhempien tyytyväisyys kommunikointikansioon ja sen käytön ohjaukseen Tietoteekissä". Pro Gradu, Helsingin yliopisto. (Opinnäytteet)

Binger, C. A. (2004). The effects of aided AAC modeling on the expression of multi-symbol messages by children who use augmentative and alternative communication. The Pennsylvania State University. Väitöskirja