Information
om talhandikapp
A A A

Rätt till kommunikation

En människa i rullstol vid ett bord med en bärbar dator. På bordet finns papper och lagböcker.

Varje människa har rätt att kommunicera; kommunikation är en av våra grundläggande rättigheter.

Utdrag av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
"Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter ... utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt."

De grundläggande friheterna och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tryggas både med stöd av internationella konventioner och med stöd av nationella lagar. En utmaning för handikappolitiken är att trygga att funktionshindrade personers grundläggande friheter och rättigheter och mänskliga rättigheter tillgodoses också i praktiken.

Till mänskliga rättigheter som anknyter till kommunikation hör traditionellt rätten att framföra, sprida och ta emot information och åsikter, det vill säga yttrandefrihet.

Centrala faktorer för ett människovärdigt liv är också rätten till eget språk och rätten att få sin åsikt beaktad i angelägenheter som rör en själv. Tilläggsinformation om tillgänglig kommunikation.

Ett gemensamt språk är gemenskapens viktigaste faktor

Med hjälp av ett gemensamt språk kan gemenskapens medlemmar bevara och utveckla sin kultur och skapa och förstärka nära sociala relationer, som är nödvändiga för alla människor. Oberoende av om människan är funktionshindrad eller inte, måste hon ha ett gemensamt språk med sin gemenskap, för att hennes mänskliga rättigheter ska kunna tillgodoses.

Om en medlem i gemenskapen är i behov av en alternativ och kompletterande kommunikationsmetod, är alla medlemmar i gemenskapen i behov av densamma för att kunna garantera denna medlems jämlika ställning i gemenskapen.

På basis av dessa utgångspunkter beaktas som mål för en rehabilitering eller habilitering som fokuserar på användningen av alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder, inte endast den individ vars utveckling och färdigheter avviker från det normala, utan rehabiliteringen omfattar även hans eller hennes viktiga kommunikationspartner i närgemenskaperna.

Rehabiliteringens betydelse

Personer med olika slag av funktionsnedsättningar ska ha möjlighet till sådan rehabilitering som kan ge dem möjligheter att uppnå samma mänskliga rättigheter som andra personer.

Att garantera rehabilitering är inte samma sak som att tillgodose mänskliga rättigheter. Rehabiliteringen är ett medel med vars hjälp exempelvis en person med talhandikapp och hans eller hennes kommunikationspartner kan finna gemensamma former för kommunikation, ett gemensamt språk.

I en samhällsbaserad rehabilitering inkluderas vanligtvis de närmaste familjemedlemmarna till den person som är i behov av alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder, barnets föräldrar och syskon, stadigvarande vårdare, personal i daghem och skola, vuxnas make eller maka samt barn. Tilläggsinformation om kommunikationsrehabilitering

En utmaning för det framtida utvecklingsarbetet kommer att vara att utvidga den samhällsbaserade rehabiliteringen till nya områden. Barns viktigaste kommunikationspartner är andra barn. Vuxna personer som är vana att självständigt sköta sina ärenden behöver sådana kommunikationspartner med vilka de kan kommunicera på ett jämlikt sätt.

Jämlika mänskliga rättigheter betyder inte att alla människors människovärde och goda livskvalitet skulle basera sig på samma saker. Gemenskap mellan personer med olika funktionsnedsättningar och personer utan funktionsnedsättningar uppnås alltid även på det individuella planet.

Med hjälp av ömsesidig och samhällsbaserad verksamhet kan även personer med svåra talhandikapp i stället för inlärd passivitet utveckla en aktiv kommunikationsroll, med vars hjälp de kan fungera som jämlika medlemmar inom sin gemenskap, på sitt eget individuella sätt. Tilläggsinformation om samhällsbaserad rehabilitering.

Kaisa Launonen, docent, talterapeut