Språkbad i att lära sig tecken

Att lära sig teckna och att kommunicera med tecken kan endast lyckas i en tecknande språkmiljö.

Ingen lär sig att teckna om inte tecken används i närmiljön. I en tecknande omgivning borde de dagliga kommunikationsparterna hemma, i daghemmet och i skolan använda sig av tecken. Hemma med föräldrarna och syskonen samt i daghemmet och skolan borde man använda tecken parallellt med talet. Det är bra om också jämnåriga kamrater åtminstone till en del kan teckna.

I femåriga Ellas daghem använder man tecken som stöd. Ella har bakat morotssemlor i daghemmet. Hemma, på kvällen berättar Ella om dagens händelser, men mamma förstår inte exakt vad Ella säger. Då kommer Ella ihåg tecknet för MOROT, som hon lärt sig i daghemmet och saken klarnar.

 

Mamma frågar Ella hur semlorna smakade men Ella kan inte svara på frågan. Mamma frågar Ella på nytt "Smakade semlorna bra eller dåligt" och tecknar samtidigt SEMLA BRA DÅLIGT? Nu är det lätt för Ella att svara enligt den modell mamma gav, BRA!

Från gester till tecken som stöd

Innan barnet lär sig kommunicera behöver hen erfarenheter av trevlig samvaro samt en känsla av att man svarar på hens kontaktförsök. De första kontaktförsöken sker med förspråkliga redskap så som miner och gester. Barnet börjar ofta peka då barnet lär sig styra sina kroppsrörelser bättre.

Genom att peka och använda gester lär sig barnet också lätt att använda föreställande gester så som tecken, ifall de närstående använder tecken parallellt med sitt tal.

Att lära sig tecken gör att barnets meddelanden blir noggrannare och mångsidigare eftersom tecknen motsvarar det talade språkets ord.

Före tecknandet kan bli ett redskap för kommunikation måste barnet ha grundfärdigheter i kommunikationen. Till dessa färdigheter hör förmågan att upprätthålla ögonkontakt och söka kontakt samt svara på andras kontaktförsök.

Kommunikationsfärdigheterna kan stärkas i alla barnets omvårdnads- och leksituationer. När leksituationerna upprepas ofta och på samma sätt, lär sig barnet samspelet och uttrycksmedlen som hör till dessa.

Anton sitter i pappas famn med ansiktet vänt mot honom. Pappa håller Anton i händerna och leker formula-tävling med honom. Pappa styr med Antons händer som med en ratt, lutar och studsar honom upp i luften och upprepar i allt snabbare takt "formula, formula, formula, kurva, kurva, formula..."

 

När pappa upprepar leken börjar Anton genast skratta då han hör de första orden och sträcker sina händer som mot ratten. Ju kändare leken blir desto lättare har Anton att be pappa att leka med honom, genom att ta honom i händerna på samma sätt som i leken.

Från enskilda tecken till noggrannare budskap

De närstående kan i början använda enskilda tecken som stöd,  så kallade nyckelord. Med nyckelord kan man uttrycka budskapets huvudinnehåll eller disponera olika skeden i den pågående aktiviteten.

Mamman berättar för barnet att vi går ut och tecknar ordet UT

Meningens nyckelord är beroende av sammanhanget. Exempelvis i följande mening kan nyckelordet vara vilket som helst, beroende på vad som skall betonas:

Jag är KANSKE där i morgon klockan fem.
JAG är kanske där i morgon klockan fem.
Jag kanske ÄR där i morgon klockan fem.
Jag kanske är DÄR i morgon klockan fem.
Jag kanske är där I MORGON klockan fem.
Jag kanske är där imorgon KLOCKAN FEM.

Ritade bilder av tecknen kanske, imorgon och fem.

Tecken för orden KANSKE, I MORGON och FEM

Desto noggrannare utryck man vill göra med tecken, desto fler ord måste man teckna. Då gör man flera tecken efter varandra på samma sätt som i det talade språket.

De olika stegen i teckeninlärning

Källor

Huuhtanen, K. (2011). Kommunikointi elein ja viittomin. Kirjassa K. Huuhtanen (toim.) Puhetta tukevat ja korvaavat kommunikointimenetelmät Suomessa, 27-31. Kehitysvammaliitto ry, Helsinki.

Launonen, K. (2011). Viittomien käyttö kielen ja kommunikointitaitojen kehittämisessä. Kirjassa: Huuhtanen, K. (toim.). Puhetta tukevat ja korvaavat kommunikointimenetelmät Suomessa, 32-39. Kehitysvammaliitto ry, Helsinki.

Whitmore, A. S., Romsk, M. A. & Sevick. R. A. (2014). Early Augmented Language Intervention for Children with Developmental Delays: Potential Secondary Motor Outcomes. Research article in Augmented and Alternative Communication, 30(3): 200-212.