Tillgänglig kommunikation

På bilden finns två huvud ritade på en svart tavla och mellan dem löper en tråd.

Personer med språksvårigheter eller andra som har svårigheter att förstå talat eller skrivet språk, kan uppleva olika kommunikationshinder.

Genom att identifiera kommunikationshindren kan de lättare åtgärdas. Kommunikationshinder kan vara till exempel

  • språkliga hinder – såsom ett begränsat ordförråd och svårigheter i att förstå komplexa språkliga uttryck
  • interaktionshinder – då en person inte ges tillräckligt med tid för kommunikation eller då omgivningen inte behärskar personens sätt att kommunicera
  • hinder för tillgång till information – då en person saknar färdigheter som behövs för att skaffa information till exempel från webben eller per telefon
  • hinder för trovärdighet – då en person inte blir trodd eller dennes budskap ifrågasätts
  • samhälleliga hinder – såsom människors antaganden eller förutfattade meningar som hindrar kommunikationen.

Så här har personer med språksvårigheter själva beskrivit sina kommunikationshinder:

”Oftast låter människor mig inte kommunicera det jag vill. De frågar enbart ja- eller nej-frågor av mig.”

”Människor vet inte vad de ska förvänta sig och de är rädda för att verka dumma. Vanligen ignorerar de mig helt enkelt.”

”Det tar mycket längre tid för mig att göra klart vad jag vill säga än det tar för någon annan att säga sin sak. Människor beaktar vanligtvis inte att jag kommunicerar långsammare.”

”Människor bara slänger på luren, då jag talar i telefon. De tror att jag är full."

En gemensam kommunikationsmetod underlättar och uppmuntrar

Eftersom vårt samhälle värdesätter språkliga prestationer riskerar personer med språksvårigheter att lämnas utanför den sociala gemenskapen och på så vis fjärmas från andra människor.

Det är mycket viktigt att personer med språksvårigheter uppmuntras att kommunicera på det sätt och med de hjälpmedel som är mest lämpliga för dem.

För en lyckad växelverkan är det viktigt att de kommunicerande parterna använder samma språk, känner att de blir förstådda och upplever att de är jämlika.

Samtalsparterna bör stöda personer med språksvårigheter i deras kommunikation genom att använda kommunikationsmetoder som är gemensamma. Det förekommer också interaktion där talat språk inte behövs eller där andra sätt är viktigare och fungerar bättre.

Källor:

The Accessibility Directorate of Ontario: Communication Access for people who have communication disabilities. Guidelines and Resources on Communicating with People who have Communication Disabilities. (2009)

Augmentative Communication Community Partnerships Canada: Access to Justice for People with Communication Disabilities (2010)

Beukelman, David R. & Mirenda, Pat: Augmentative and Alternative Communication. Management of Severe Communication Disorders in Children and Adults (1998)

Launonen, Kaisa & Roisko, Eija: Viestinnän ja vuorovaikutuksen kuntotutushaasteet, i verket Rissanen, Paavo, Kallanranta, Tapani & Suikkanen, Asko (red.): Kuntoutus (2008); Tikoteekki.

Läs mera om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)