Metoden f\u00f6r snabbritning st\u00f6der kommunikationen i samtalssituationer d\u00e4r det inte finns de n\u00f6dv\u00e4ndiga kommunikationsbilderna eller symbolerna p\u00e5 en kommunikationskarta eller i ett kommunikationsprogram. Metoden l\u00e4mpar sig \u00e4ven f\u00f6r situationer d\u00e4r kommunikationshj\u00e4lpmedel inte \u00e4r tillg\u00e4ngliga.<\/p>\n\n\n\n
Utvecklingen av metoden f\u00f6r snabbritning (eng. Quick Drawing Communication System) b\u00f6rjade \u00e5r 1996 p\u00e5 Kil Day Care. D\u00e4r ins\u00e5g man att barn l\u00e4tt l\u00e4rde sig att rita tillsammans med sina kamrater med talsv\u00e5righeter, n\u00e4r de fick modell och v\u00e4gledning av vuxna. \u00c4ven mycket sm\u00e5 barn fr\u00e5gade nyfiket: ”Hur skulle jag rita f\u00f6r att f\u00e5 veta vad Mats gillar med teater?”<\/p>\n\n\n\n
Metoden kr\u00e4ver inga s\u00e4rskilda konstn\u00e4rliga talanger, eftersom varje bild alltid f\u00f6rklaras muntligt. Det \u00e4r viktigt att bilderna ritas snabbt s\u00e5 att barnet inte blir uttr\u00e5kat av att v\u00e4nta. I praktiken tycker n\u00e4stan alla barn om att rita, oavsett om barnet har en talsv\u00e5righet eller inte. Vuxna har ocks\u00e5 en l\u00e5g tr\u00f6skel att b\u00f6rja anv\u00e4nda ritandet som kommunikationsmedel n\u00e4r man f\u00f6rst\u00e5r att utseendet p\u00e5 sj\u00e4lva teckningen inte \u00e4r centralt.<\/p>\n\n\n\n
Snabbritning kr\u00e4ver att en vuxen koncentrerar sig och praktiskt taget \u00f6var tekniken. Dessutom \u00e4r det viktigt att f\u00f6lja barnets reaktioner f\u00f6r att verkligen diskutera med barnet om vad hen vill ber\u00e4tta. N\u00e4r man anv\u00e4nder denna metod m\u00e5ste man ocks\u00e5 ta sig tid f\u00f6r det. Anv\u00e4ndningen av snabbritning \u00e4r utmanande f\u00f6r en vuxen men mycket givande. Ett barn som lyckas f\u00e5 fram sitt budskap ber\u00f6mmer ibland till och med den skickliga vuxna.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om det kan vara arbetsamt och tidskr\u00e4vande att rita, s\u00e5 tycker barn om det. En g\u00e5ng gillade ett barn snabbritandet s\u00e5 mycket att hen medvetet f\u00f6rs\u00f6kte leda den vuxna fel, f\u00f6r att snabbritandet inte skulle ta slut.<\/p>\n\n\n\n
Bilder ritas snabbt p\u00e5 papper. Antalet bilder som anv\u00e4nds samtidigt beror p\u00e5 barnets spr\u00e5kkunskaper och korttidsminne. Varje bild har alltid en fr\u00e5ga ritad bredvid sig, och den kan f\u00e5 olika betydelser, s\u00e5som ”g\u00e4ller n\u00e5got annat, ingen bild, g\u00e4ller b\u00e5da” osv.<\/p>\n\n\n\n
M\u00f6jligheterna f\u00f6r ett icke talande barn att g\u00f6ra initiativ eller ber\u00e4tta om saker, \u00e4r mycket begr\u00e4nsade. En m\u00e5ngsidig anv\u00e4ndningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) m\u00f6jligg\u00f6r att man hittar olika metoder i olika situationer. I fallet med ett barn med m\u00e5nga funktionsneds\u00e4ttningar, uttrycker barnets ansiktsuttryck, gester, kroppsspr\u00e5k och ljud ofta barnets behov att s\u00e4ga eller uttrycka n\u00e5got, men omgivningen kanske inte alltid m\u00e4rker eller tolkar barnet r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Vi har alla erfarenheter som vi delar med v\u00e5ra medm\u00e4nniskor. Barnens trevliga upplevelser ber\u00e4ttas i daghemmet om och om igen fr\u00e5n morgonen. Farmor kom p\u00e5 bes\u00f6k, jag hade f\u00f6delsedag eller vi gick p\u00e5 bio. Snabbritning \u00e4r ett bra verktyg f\u00f6r att ta reda p\u00e5 barnets trevliga upplevelser och naturligtvis ocks\u00e5 de obehagliga upplevelserna.<\/p>\n\n\n\n
Ett barn med talsv\u00e5righeter lovas saker, precis som barn i allm\u00e4nhet. Om l\u00f6ften inte h\u00e5lls, har hen ingen m\u00f6jlighet att p\u00e5minna om det. Ett talande barn kan l\u00e4nge fr\u00e5ga ”n\u00e4r f\u00e5r jag”, ”n\u00e4r ska vi g\u00e5” och kommentera svaren med ”du lovade!”. Med hj\u00e4lp av att rita kan vi ta reda p\u00e5 vad som har lovats till ett barn med talsv\u00e5righeter.<\/p>\n\n\n\n
Det finns ocks\u00e5 situationer d\u00e4r ritandet inte r\u00e4cker f\u00f6r att ta reda p\u00e5 barnets \u00e4rende. D\u00e5 \u00e4r det bra att fr\u00e5ga barnet om hen vill b\u00f6rja om eller om hen vill ber\u00e4tta om n\u00e5got annat. Under ritningen f\u00e5r man inte hela tiden gissa och tolka, som ”\u00e5h, du vill s\u00e4kert n\u00e5got”, ”n\u00e5got har h\u00e4nt dig” osv. Barnet \u00e4r delaktigt i samtalet n\u00e4r hen f\u00e5r delta aktivt. N\u00e4r saken har klargjorts b\u00f6r den ocks\u00e5 kontrolleras genom att fr\u00e5ga barnet om det verkligen var det h\u00e4r \u00e4rendet hen ville ber\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n
Enligt erfarenheter fr\u00e5n daghemmet \u00e4r metoden f\u00f6r snabbritning mycket l\u00e4mplig f\u00f6r barn. Den l\u00e4mpar sig utm\u00e4rkt att anv\u00e4ndas i slutskedet av PECS-metoden, n\u00e4r barnet har f\u00f6rst\u00e5tt bildernas kommunikativa betydelse. F\u00f6r vuxna personer med talsv\u00e5righeter l\u00e4mpar sig metoden s\u00e4kert utm\u00e4rkt.<\/p>\n\n\n\n