{"id":1105,"date":"2023-09-20T12:18:29","date_gmt":"2023-09-20T09:18:29","guid":{"rendered":"https:\/\/papunet.net\/sv\/?p=1105"},"modified":"2023-10-07T09:00:39","modified_gmt":"2023-10-07T06:00:39","slug":"information-om-tecken-som-stod","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/papunet.net\/sv\/information-om-tecken-som-stod\/","title":{"rendered":"Information om tecken som st\u00f6d"},"content":{"rendered":"\n

I tecken som st\u00f6d till talet anv\u00e4nds teckenspr\u00e5kets tecken som alternativ eller komplement till talet. Anv\u00e4ndandet av tecken som st\u00f6d l\u00e4mpar sig som ett tidigt kommunikationsmedel f\u00f6r personer med tal- och spr\u00e5ksv\u00e5righeter av olika grader.<\/p>\n\n\n\n

\n

Tecken som st\u00f6d borde alltid anv\u00e4ndas om det finns k\u00e4nnetecken p\u00e5 att talutvecklingen \u00e4r f\u00f6rsenad.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

En tecknande omgivning<\/strong> \u00e4r centralt<\/s> f\u00f6r fr\u00e4mjandet av teckenkommunikation. Med en tecknande spr\u00e5kmilj\u00f6 menas personens dagliga kommunikationspartners som till exempel barnets f\u00f6r\u00e4ldrar och daghemmets personal.<\/p>\n\n\n\n

Att till\u00e4gna sig tecken som st\u00f6d f\u00f6r kommunikationen sker med hj\u00e4lp av att personer i barnets omgivning visar modell p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r barn som till\u00e4gnar sig tal eller n\u00e5got annat kommunikationss\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r tecken?<\/h2>\n\n\n\n

Tecken st\u00f6djer kommunikation och samspel med andra m\u00e4nniskor \u00e4ven d\u00e5 talet inte helt fungerar som kommunikationss\u00e4tt. Tecknen m\u00f6jligg\u00f6r ocks\u00e5 begreppsanv\u00e4ndning och fr\u00e4mjar s\u00e5ledes den spr\u00e5kliga utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n

Tecken som grundar sig p\u00e5 medvetna r\u00f6relser st\u00f6der ocks\u00e5 utvecklingen av medvetna r\u00f6relser som beh\u00f6vs vid talproduktion samt en allm\u00e4n utveckling av motoriken.<\/p>\n\n\n\n

Vad h\u00e4nder n\u00e4r man anv\u00e4nder tecken som st\u00f6d?<\/h2>\n\n\n\n

\u2022 Taltempot saktas ner. Det tar l\u00e4ngre tid att teckna \u00e4n att tala. Detta g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r individen att f\u00f6lja med i det som s\u00e4gs<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Det \u00e4r l\u00e4ttare f\u00f6r individen att f\u00f6rst\u00e5 det som s\u00e4gs eftersom det \u00e4r de meningsb\u00e4rande orden som tecknas<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Tecken ger tre v\u00e4gar till f\u00f6rst\u00e5else; det man h\u00f6r, det man ser och det man k\u00e4nner. Detta underl\u00e4ttar f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else av det som s\u00e4gs.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Tecken stannar kvar l\u00e4ngre. Till skillnad mot ett talat ord kan man g\u00f6ra ett tecken l\u00e5ngsammare.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Ett teckens betydelse \u00e4ndras s\u00e4llan \u00e4ven om man g\u00f6r det l\u00e5ngsammare.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Det \u00e4r l\u00e4ttare att visa hur ett tecken g\u00f6rs \u00e4n hur ett ord uttalas.<\/p>\n\n\n\n

\u2022 Det \u00e4r l\u00e4ttare motoriskt att g\u00f6ra ett tecken med h\u00e4nderna \u00e4n att s\u00e4ga ett ord med munnen.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r tecken som st\u00f6d? <\/h2>\n\n\n\n
\n
\"\"
D\u00e5 man anv\u00e4nder tecken som st\u00f6d som kommunikationss\u00e4tt talar man vanligt och d\u00e4rtill tecknar man de s\u00e5 kallade nyckelorden. Som exempel kan i meningen \u201cSe en s\u00e5 vacker blomma\u201d ordet blomma vara det som betonas, med att teckna BLOMMA d\u00e5 man s\u00e4ger ordet. <\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Tecknen man anv\u00e4nder kommer fr\u00e5n teckenspr\u00e5ket och anv\u00e4nds i regel i sin grundform. Vissa tecken kan dock skilja sig fr\u00e5n teckenspr\u00e5kets tecken till exempel f\u00f6r att vara l\u00e4ttare att utf\u00f6ra motoriskt.<\/p>\n\n\n\n

Finlandssvenska eller finska tecken?<\/h2>\n\n\n\n

I Finland anv\u00e4nds finlandssvenskt och finskt teckenspr\u00e5k och det ur vilket teckenspr\u00e5k man v\u00e4ljer tecknen brukar styras av det talade spr\u00e5ket som anv\u00e4nds i barnets omgivning. Om familjen \u00e4r svenskspr\u00e5kig \u00e4r det naturligt att anv\u00e4nda tecken ur det finlandssvenska teckenspr\u00e5ket och om omgivningen \u00e4r finskspr\u00e5kig \u00e4r det naturliga valet tecken ur det finska teckenspr\u00e5ket.<\/p>\n\n\n\n

Ett tillf\u00e4lligt eller best\u00e5ende kommunikationss\u00e4tt?<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rm\u00e5gan att uttrycka sig och f\u00f6rst\u00e5 l\u00e4gger grunden f\u00f6r kommunikationsf\u00e4rdigheter och utvecklingen av sociala f\u00e4rdigheter.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r barnets tal \u00e4r f\u00f6rsenat borde barnets dagliga kommunikationspartners d.v.s. familjen och dagv\u00e5rdspersonal anv\u00e4nda tecken parallellt med sitt tal. Man ska teckna de betydelseb\u00e4rande orden i meningen, nyckelorden, f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6rst\u00e5elsen av det talade budskapet.<\/p>\n\n\n\n

Anv\u00e4ndningen av tecken som st\u00f6d fr\u00e4mjar talhandikappades, h\u00f6rande barns och ofta ocks\u00e5 vuxna m\u00e4nniskors tal-produktion och utveckling. De vuxna i barnets omgivning ska teckna med barnet \u00e4nda tills hen talar mer \u00e4n hen tecknar. F\u00f6r en del \u00e4r tal- och spr\u00e5kutvecklingen s\u00e5 avvikande att tecknen blir ett best\u00e5ende kommunikationss\u00e4tt. D\u00e5 \u00e4r det bra att g\u00f6ra en utv\u00e4rdering om barnet kan gynnas av tecknat tal eller teckenspr\u00e5k mer \u00e4n av tecken som st\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Text: Specialsakkunnig Annika Aalto \/ Finlands D\u00f6vas F\u00f6rbund<\/em> <\/p>\n\n\n\n

K\u00e4lla<\/h2>\n\n\n\n

Tecken som st\u00f6d<\/a> (Sverige)<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Materiaaleja ja v\u00e4yli\u00e4 tukiviittomien harjoitteluun<\/h2>\n <\/div>\n <\/div>\n
\n
\n \n
\n
\n

Handledning i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)<\/h3>\n
\n
\n \n \"\"\n <\/div>\n <\/div>\n
\n
\n