Bilder och konkreta f\u00f6rem\u00e5l anv\u00e4nds som kommunikationsverktyg vid tal- och spr\u00e5kst\u00f6rningar. Bilder och f\u00f6rem\u00e5l \u00e4r en naturlig del av icke-verbal kommunikation och kan st\u00f6dja f\u00f6rst\u00e5elsen av verbala meddelanden samt styrning av aktiviteter. Det samma kan man n\u00e5 genom att rita.<\/p>\n\n\n\n
Funktionsneds\u00e4ttningar i hj\u00e4rnan samt sjukdomar och skador som p\u00e5verkar hj\u00e4rnfunktionen kan ocks\u00e5 p\u00e5verka f\u00f6rm\u00e5gan att se och tolka visuella intryck. Vid anv\u00e4ndning av bilder \u00e4r det viktigt att s\u00e4kerst\u00e4lla vilka bilder personen k\u00e4nner igen. Om igenk\u00e4nnandet av bilder inte fungerar p\u00e5litligt kan man anv\u00e4nda f\u00f6rem\u00e5l, tecken, kroppsspr\u00e5k eller taktil kommunikation i kommunikationen.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rutom kommunikation kan bilder och f\u00f6rem\u00e5l anv\u00e4ndas p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt f\u00f6r att st\u00f6dja vardagslivet. Med visuella ledtr\u00e5dar och bildmaterial kan man st\u00f6dja fokusering, f\u00f6rst\u00e5else av verbala instruktioner och styrning av egen aktivitet.<\/p>\n\n\n\n
Med bildkommunikation avses anv\u00e4ndningen av bilder eller symboler som komplement till talade ord, eller i vissa fall som ers\u00e4ttning f\u00f6r obefintligt tal. D\u00e5 representerar en bild ett ord eller f\u00f6rmedlar en hel mening. I b\u00f6rjan kan bilder anv\u00e4ndas f\u00f6r att v\u00e4lja mellan tv\u00e5 alternativ och gradvis mellan fler och fler. Med tiden kan bildkommunikation utvecklas till ett mer m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt att uttrycka sig<\/p>\n\n\n\n
Med bilder kan man:<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s mera om att l\u00e4ra sig anv\u00e4nda bilder<\/a><\/p>\n\n\n\n Tolkningen av kommunikationsbilder baseras alltid p\u00e5 \u00f6verenskommelse mellan samtalsparterna om vad bilden betyder i den specifika situationen. \u00c4ven om ett ord eller en fras som \u00e4r kopplad till en bild i ett kommunikationshj\u00e4lpmedel \u00e4r skriven p\u00e5 bilden kan samma kommunikationsbild anv\u00e4ndas med n\u00e5got olika betydelse beroende p\u00e5 sammanhanget. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r den talande samtalsparten f\u00f6rtydliga uttrycket med hj\u00e4lp av bilderna och f\u00f6rs\u00e4kra sig om att tolkningen \u00e4r r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n Bilder fungerar som uttrycksmedel \u00e4ven om det finns stora brister i spr\u00e5kutvecklingen eller spr\u00e5kkunskaperna. Kommunikation med bilder utvecklas p\u00e5 samma s\u00e4tt som verbal kommunikation: fr\u00e5n konkret till symbolisk och fr\u00e5n enstaka ord till meningar. Till exempel l\u00e4r sig ett litet barn eller en person med tidig utvecklingsniv\u00e5 gradvis att v\u00e4lja en bild och sedan f\u00f6ljer n\u00e5got som hen \u00f6nskar. Genom att peka p\u00e5 en bild och titta p\u00e5 den kan man uttrycka en vilja att ha saker som inte \u00e4r inom r\u00e4ckh\u00e5ll. Genom att peka p\u00e5 en bild kan man ocks\u00e5 fr\u00e5ga var n\u00e5got \u00e4r eller var n\u00e5gon \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n Anv\u00e4ndningen av bilder i interaktionssituationer st\u00f6der \u00e4ven utvecklingen av begrepps- och ordf\u00f6rr\u00e5d. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt f\u00f6r n\u00e4rst\u00e5ende att beskriva h\u00e4ndelser och ber\u00e4ttelser med hj\u00e4lp av bilder. I alla situationer finns inte alltid den bild som beh\u00f6vs. I s\u00e5dana fall kan man rita bilden sj\u00e4lv, och genom att rita kan man beskriva en hel sekvens av h\u00e4ndelser. N\u00e4r en vuxen lyckas f\u00f6rmedla ett meddelande till ett barn genom att rita eller tv\u00e4rtom, \u00e4r det vanligtvis en meningsfull och lyckad prestation i den gemensamma interaktionen.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n att anv\u00e4nda bilder till att kommunicera i meningar m\u00e5ste bildresurserna vara tillr\u00e4ckligt omfattande och anv\u00e4ndaren m\u00e5ste vara bekant med det verbala spr\u00e5kets meningsstruktur. Att anv\u00e4nda bilder f\u00f6r att uttrycka komplexa grammatiska strukturer och abstrakta koncept \u00e4r sv\u00e5rt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ocks\u00e5 inkludera andra kommunikationsmetoder, som till exempel tecken, n\u00e4r man anv\u00e4nder bilder. Bilder och tecken, tillsammans med kroppsspr\u00e5k, anv\u00e4nds ofta parallellt. Bilder \u00e4r s\u00e5ledes ett medel bland andra kommunikationsmetoder. Blandningen av olika kommunikationsmetoder snabbar upp och underl\u00e4ttar kommunikationen och f\u00f6rb\u00e4ttrar f\u00f6rst\u00e5elsen av meddelandet.<\/p>\n\n\n\n Om en persons spr\u00e5kf\u00e4rdigheter till\u00e5ter det kan man gradvis \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n att anv\u00e4nda bilder till att skriva. M\u00e5nga personer som kommunicerar genom att skriva drar nytta av att anv\u00e4nda bilder i vissa situationer, och vissa personer kan f\u00f6rst\u00e5 skrivna ord som om de vore bildliknande tecken, \u00e4ven om de inte kan l\u00e4sa eller skriva ordentligt.<\/p>\n\n\n\n Om en person har sv\u00e5righeter att f\u00f6rst\u00e5 tal eller reglera uppm\u00e4rksamheten kan det vara mycket sv\u00e5rt att ta emot och beh\u00e5lla ett talat meddelande. En bild f\u00f6rblir d\u00e4remot p\u00e5 plats och det g\u00e5r att \u00e5terv\u00e4nda till den n\u00e4r meddelandet har f\u00f6rst\u00e5tts. Att se bilden p\u00e5verkar ocks\u00e5 tolkningen av det som h\u00f6rs, och bilder minns b\u00e4ttre \u00e4n ord. Bilder kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att strukturera tankar, vilket \u00e4ven underl\u00e4ttar att uttrycka en \u00e5sikt i samtalssituationer \u00e4ven n\u00e4r man kan tala. Det finns mer information och exempel i samband med TalkingMats-metoden.<\/p>\n\n\n\n Det finns m\u00e5nga olika hj\u00e4lpmedel som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r bildkommunikation. Hj\u00e4lpmedlet kan vara l\u00f6sa bilder, utskrivna kommunikationskartor eller kommunikationsp\u00e4rmar, fr\u00e5n vilka meddelanden som pekas p\u00e5 l\u00e4ses h\u00f6gt av samtalspartnern. Hj\u00e4lpmedlet kan ocks\u00e5 vara en talapparat eller en dator\/pekplatta med ett kommunikationsprogram, fr\u00e5n vilken bildmeddelanden kan upprepas som tal.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r viktigt att kommunikationshj\u00e4lpmedlen \u00e4r anv\u00e4ndarv\u00e4nliga och har ett tillr\u00e4ckligt brett och adekvat ordf\u00f6rr\u00e5d, som utg\u00e5r fr\u00e5n anv\u00e4ndarens behov. Till exempel p\u00e5verkar minnet och de fysiska f\u00e4rdigheterna som kr\u00e4vs f\u00f6r att peka vilka funktioner hj\u00e4lpmedlet har och hur bildordlistorna implementeras i hj\u00e4lpmedlet. Anv\u00e4ndbarheten av hj\u00e4lpmedlet innefattar ocks\u00e5 att det \u00e4r l\u00e4tt att b\u00e4ra med sig och \u00e4r tillg\u00e4ngligt f\u00f6r anv\u00e4ndaren. Det har ocks\u00e5 stor betydelse hur smidigt det g\u00e5r att editera inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n Mer information om kommunikationshj\u00e4lpmedel<\/a><\/p>\n\n\n\n Bilder hj\u00e4lper till att f\u00f6ruts\u00e4ga, strukturera och repetera aktiviteter och h\u00e4ndelser. Till exempel anv\u00e4nds visuella sekvenser och dagsscheman med bilder f\u00f6r att informera om dagens program eller f\u00f6r att illustrera olika faser av en aktivitet.<\/p>\n\n\n\n I f\u00f6rskolor, skolor, hem och gruppverksamheter anv\u00e4nds visuella kalendrar och scheman f\u00f6r att strukturera dagens och veckans h\u00e4ndelser. Syftet \u00e4r att g\u00f6ra gemensamma aktiviteter och h\u00e4ndelser f\u00f6rst\u00e5eliga och f\u00f6ruts\u00e4gbara f\u00f6r alla. Kalender- och schemabilder kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som kommunikationsverktyg n\u00e4r man diskuterar aktiviteter. Med hj\u00e4lp av bilder kan man bekanta sig med situationen i f\u00f6rv\u00e4g och h\u00e4ndelserna kan g\u00e5s igenom efter\u00e5t. F\u00e4rdigheterna som l\u00e4rs med hj\u00e4lp av en k\u00e4nd bildsekvens kan l\u00e4ttare \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n en milj\u00f6 och situation till en annan. Med hj\u00e4lp av diskussioner och erfarenheter fr\u00e5n vardagen f\u00e5r bilderna en inneb\u00f6rd, vilket g\u00f6r att de \u00e4ven kan anv\u00e4ndas som ber\u00e4ttelseverktyg.<\/p>\n\n\n\n Med visuella instruktioner kan man underl\u00e4tta och skapa m\u00f6jligheter att bem\u00e4stra en situation och \u00e4ven st\u00f6da beteende i nya eller socialt kr\u00e4vande situationer. Bildserier som fortskrider stegvis illustrerar h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet och g\u00f6r b\u00e5de situationer och de n\u00f6dv\u00e4ndiga handlingarna begripliga. Bilder som \u00e4r ordnade i tidsf\u00f6ljd g\u00f6r det ocks\u00e5 enkelt att f\u00f6rst\u00e5 orsak-verkan-relationer samt att f\u00f6ruts\u00e4ga f\u00f6r\u00e4ndringar i situationen och \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n en aktivitet till en annan. Med hj\u00e4lp av bilder kan man ocks\u00e5 underl\u00e4tta f\u00f6rst\u00e5elsen av omgivningen och illustrera anv\u00e4ndningen av f\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n Det enklaste hj\u00e4lpmedlet f\u00f6r att st\u00f6dja aktiviteter som anv\u00e4nds med barn \u00e4r det tv\u00e5delade kortet ”f\u00f6rst-sedan”. Den f\u00f6rsta delen av kortet visar en bild av den f\u00f6rsta kommande aktiviteten, till exempel att kl\u00e4 p\u00e5 sig. Den andra delen av kortet visar en bild av n\u00e5got trevligt som kommer efter\u00e5t, till exempel att bygga en sn\u00f6gubbe (som g\u00f6rs sedan, n\u00e4r man har g\u00e5tt ut). Med hj\u00e4lp av s\u00e5dana bildpar kan ett barn l\u00e4ra sig att kl\u00e4 p\u00e5 sig ytterkl\u00e4derna och g\u00e5 ut i trapphuset f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 taxi utan strid om p\u00e5kl\u00e4dning. K\u00e4nslan av kontroll \u00f6ver den egna aktiviteten \u00e4r viktig f\u00f6r alla barn, inklusive barn med talst\u00f6rningar. M\u00e5nga av oss g\u00f6r en liknande ”f\u00f6rst-sedan”-lista varje morgon genom att skriva en lista \u00f6ver morgonens eller dagens uppgifter.<\/p>\n\n\n\n Bilder och skrivna texter i den egna kalendern \u00e4r ocks\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt att initiera samtal, dela minnen och ber\u00e4tta om saker som annars skulle vara om\u00f6jliga eller \u00e5tminstone mycket mer komplicerade att komma ih\u00e5g eller verbalisera. M\u00e5nga personer som anv\u00e4nder bildkommunikation beh\u00f6ver inte bara st\u00f6d f\u00f6r att kommunicera med bilder, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att hantera och ber\u00e4tta om tidsf\u00f6rh\u00e5llanden. Med kalendern kan man f\u00f6rst\u00e5 h\u00e4ndelsernas tidpunkt och ordning, b\u00e5de f\u00f6r ber\u00e4ttaren och lyssnaren. En bild man betraktar tillsammans hj\u00e4lper partner att enklare n\u00e5 samf\u00f6rst\u00e5nd och dela tankar.<\/p>\n\n\n\n Tre\u00e5riga Johan kunde uttrycka sina tankar till sina f\u00f6r\u00e4ldrar med n\u00e5gra ord och ett antal tecken. Familjen hade aktivt deltagit i tidig rehabilitering f\u00f6r barn. Pappa och Johan kom \u00f6verens om hur de skulle kommunicera med de metoder de hade tillg\u00e4ngliga. Ibland hade mamman och Johan sv\u00e5righeter i sitt vardagssamarbete. N\u00e4r Johan b\u00f6rjade p\u00e5 daghem kom en bildkalender upp i diskussionerna mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna och talterapeuten. Genom att tillsammans rita och klistra bilder p\u00e5 vardagliga h\u00e4ndelser skulle Johans livsh\u00e4ndelser vara l\u00e4sbara f\u00f6r alla n\u00e4ra m\u00e4nniskor. Efter sommarsemestern sprang pappan och Johan glatt mot talterapeuten med en \u00f6ppen kalender i handen, och han pekade ivrigt p\u00e5 bilden av en fisk och en fiskekrok. Johan hade varit och fiskat med sin farfar och f\u00e5tt en fisk.<\/p>\n\n\n\n Skulle Johan ha kunnat ber\u00e4tta om det utan kalendern? Nej, hans f\u00e4rdigheter skulle inte ha varit tillr\u00e4ckliga. Bakom Johan stod en lycklig mamma. Mamman sade: ”Tack, jag fick kontakt med mitt barn.” P\u00e5 kv\u00e4llarna gick mamman igenom dagens h\u00e4ndelser med Johan, med gl\u00e4dje och sorg. Hon ritade och skrev i kalendern bara de h\u00e4ndelser som Johan godk\u00e4nde. Det inkluderade ocks\u00e5 bilder p\u00e5 konfliktsituationer. Med hj\u00e4lp av bilderna blev det m\u00f6jligt att ocks\u00e5 klarg\u00f6ra dessa situationer. Fyllandet av kalendern var en gemensam stund f\u00f6r Johan och mamman, d\u00e5 de delade sina upplevelser och tankar om dagens h\u00e4ndelser. De ber\u00e4ttade f\u00f6r varandra och byggde en gemensam historia.<\/p>\n\n\n\n Konkreta f\u00f6rem\u00e5l \u00e4r l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 \u00e4n bilder. Ett f\u00f6rem\u00e5l kan ses och k\u00e4nnas, man kan lukta p\u00e5 ytan eller till och med smaka p\u00e5 den. F\u00f6rem\u00e5l anv\u00e4nds i kommunikationen, s\u00e4rskilt med personer som har grava funktionsvariationer och sinnesavvikelser.<\/p>\n\n\n\n Ocks\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l f\u00e5r sina betydelser i de situationer d\u00e4r de anv\u00e4nds. Det \u00e4r inte alltid n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00e4rskilt l\u00e4ra sig betydelserna av f\u00f6rem\u00e5len, men att anv\u00e4nda ett f\u00f6rem\u00e5l som ett st\u00f6d f\u00f6r kommunikationen kr\u00e4ver alltid \u00f6vning, p\u00e5 samma s\u00e4tt som anv\u00e4ndningen av bilder. Till exempel ges en r\u00f6d sked, som betyder mat, \u00e5t barnet att k\u00e4nna p\u00e5 och lite leka med innan det \u00e4r matdags. Och en bl\u00e5 boll som betyder att man bl\u00e5ser s\u00e5pbubblor ges p\u00e5 samma s\u00e4tt stunden innan bubblorna bl\u00e5ses. Genom repetitioner b\u00f6rjar dessa f\u00f6rem\u00e5l kopplas till den \u00e5tf\u00f6ljande aktiviteten och f\u00e5r en kommunikativ betydelse.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rutom det konkreta f\u00f6rem\u00e5let \u00e4r det bra att anv\u00e4nda ett kort verbalt meddelande som alltid upprepas p\u00e5 samma s\u00e4tt. Till exempel kopplas ordet ”mat” till skeden och ordet ”bubblor” till bollen. \u00c4ven om personen inte skulle l\u00e4ra sig att f\u00f6rst\u00e5 talad kommunikation kan hen l\u00e4ra sig att koppla ett visst ord till en efterf\u00f6ljande aktivitet. Till exempel att snart f\u00e5r jag mat eller snart bl\u00e5ser vi s\u00e5pbubblor.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rutom konkreta f\u00f6rem\u00e5l kan ocks\u00e5 taktila material och former anv\u00e4ndas i kommunikativt syfte. Till exempel kan sand indikera en sandl\u00e5da eller en sandl\u00e5delek. Betydelserna l\u00e4rs n\u00e4r samma f\u00f6rem\u00e5l (\u201dord\u201d) anv\u00e4nds p\u00e5 samma s\u00e4tt och med samma betydelse i alla milj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r dem som f\u00f6rst\u00e5r v\u00e4rlden genom tidiga sensationer kan f\u00f6r\u00e4ndringar i sinnesmilj\u00f6n vara skr\u00e4mmande och hotande. D\u00e4rf\u00f6r kan \u00f6verg\u00e5ngssituationer, till exempel att milj\u00f6n \u00e4ndras eller att en p\u00e5g\u00e5ende aktivitet avslutas och byts ut mot en ny, orsaka kraftigt motst\u00e5nd. \u00d6verg\u00e5ngssituationer kan underl\u00e4ttas genom att de kopplas till trevliga saker. Det f\u00f6rsta f\u00f6rem\u00e5let styr tankarna bort fr\u00e5n den f\u00f6reg\u00e5ende aktiviteten och det andra f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6rbereder f\u00f6r n\u00e4sta. Signalen kan inkludera vilken aktivitet eller sak som helst som intresserar personen. Det kan vara en kort stund och till exempel en s\u00e5ng eller en mekanisk lek. F\u00f6rst efter \u00f6verg\u00e5ngssignalen och en gemensam lugn stund ges tecknet f\u00f6r n\u00e4sta aktivitet, som sedan genomf\u00f6rs tillsammans.<\/p>\n\n\n\nHj\u00e4lpmedel f\u00f6r bildkommunikation<\/h2>\n\n\n\n
Bilder som strukturerar situationer och handlingar<\/h2>\n\n\n\n
Kalenderanteckningar som bilder<\/h2>\n\n\n\n
F\u00f6rem\u00e5l som uttryckss\u00e4tt och i \u00f6verg\u00e5ngssituationer<\/h2>\n\n\n\n
Kolumner<\/h2>\n\n\n\n