PECS\u00ae (Picture Exchange Communication System) \u00e4r en metod som utvecklades i USA och syftar till att st\u00f6dja samspel och kommunikation. Den har utvecklats av talterapeuten Lori Frost och psykologen Andrew Bondy. PECS kan anv\u00e4ndas av b\u00e5de sm\u00e5 barn och vuxna med autism eller andra problem som p\u00e5verkar kommunikationsutvecklingen. Tanken \u00e4r att l\u00e4ra grundl\u00e4ggande f\u00e4rdigheter om syftet med kommunikation. Exemplen i den h\u00e4r artikeln handlar om anv\u00e4ndning av PECS med barn.<\/p>\n\n\n\n
Med hj\u00e4lp av PECS -metoden l\u00e4r man barnet att i sociala situationer initiera till kommunikation. D\u00e4refter g\u00e5r man snabbt vidare till att tr\u00e4na bildidentifiering, bygga upp ett ordf\u00f6rr\u00e5d med bilder och l\u00e4ra sig att kommentera. Tr\u00e4ningen integreras i vardagliga situationer d\u00e4r begreppen l\u00e4rs in i meningsfulla sammanhang som en naturlig del av interaktionen. Att komma ig\u00e5ng med tr\u00e4ningen \u00e4r enkelt, och anv\u00e4ndningen av PECS utesluter inte andra metoder. Det kr\u00e4ver inte heller stora ekonomiska resurser eller specialkompetens. Alla kan anv\u00e4nda PECS i vardagliga situationer efter att ha f\u00e5tt r\u00e5d och anvisningar av experter.<\/p>\n\n\n\n
I PECS-metoden beh\u00f6ver eleven inte f\u00f6rst l\u00e4ra sig speciella arbetsf\u00e4rdigheter eller bildidentifiering, utan man kommer direkt \u00e5t k\u00e4rnan i kommunikationen. Det f\u00f6rsta och avg\u00f6rande steget innan man b\u00f6rjar med den faktiska tr\u00e4ningen \u00e4r att identifiera de saker som barnet gillar mest. Detta g\u00f6rs i samarbete med f\u00f6r\u00e4ldrarna och genom att observera fria valsituationer. F\u00f6r\u00e4ldrarna vet oftast vad barnet gillar mest. L\u00e4raren best\u00e4mmer inte vad man ska ”prata om” med barnet i den h\u00e4r metoden. Man accepterar det som intresserar barnet mest, oavsett om det \u00e4r en korv, en slime-spindel eller godis.<\/p>\n\n\n\n
I b\u00f6rjan av PECS-tr\u00e4ningen l\u00e4r man barnet att byta ett bildkort mot det de vill ha genom att anv\u00e4nda l\u00e4rarens hj\u00e4lp. F\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r bildens betydelse beh\u00f6vs inte. L\u00e4raren reagerar och svarar omedelbart p\u00e5 barnets beg\u00e4ran. P\u00e5 detta s\u00e4tt l\u00e4r sig barnet kommunikationens grundid\u00e9 – att p\u00e5verka en annan person, att ge och ta emot. F\u00f6r att undvika att barnet blir beroende av ledtr\u00e5dar fr\u00e5n sin kommunikationspartner, ges inga verbala ledtr\u00e5dar. L\u00e4raren anv\u00e4nder heller inte ledande gester eller ansiktsuttryck.<\/p>\n\n\n\n
Motivationen \u00e4r avg\u00f6rande. Tr\u00e4ningen f\u00e5r inte vara ointressant eller meningsl\u00f6s f\u00f6r barnet, och genom st\u00e4ndig kartl\u00e4ggning ser man till att barnets intresse och motivation f\u00f6r tr\u00e4ningen bibeh\u00e5lls. L\u00e4raren m\u00e5ste vara k\u00e4nslig och kreativ f\u00f6r att hitta l\u00e4mpliga material f\u00f6r varje barn. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt med en stark koppling till f\u00f6r\u00e4ldrarna och andra samarbetspartners.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e4rskilt i b\u00f6rjan \u00e4r det viktigt att skapa en situation d\u00e4r barnet verkligen vill ha n\u00e5got. Samtidigt visar man konkret med fysiskt st\u00f6d hur barnet kan be om det. Genom m\u00e5nga repetitioner f\u00f6rmedlar man till barnet vad som \u00e4r k\u00e4rnkonceptet i kommunikation. Det handlar om att f\u00f6rmedla ett meddelande till en annan person s\u00e5 att man f\u00e5r feedback. Kommunikation inneb\u00e4r inte att trycka p\u00e5 en bild om ingen ser det. Det viktiga \u00e4r att rikta f\u00f6rfr\u00e5gan till en annan person s\u00e5 att den personen m\u00e5ste reagera.<\/p>\n\n\n\n
PECS-\u00f6vningar l\u00e4r barnet att vara en aktiv och uth\u00e5llig initiativtagare och interaktionspartner. PECS-l\u00e4raren \u00e4r positivt n\u00e4rvarande i situationen. Hen har det barnet vill ha, men i \u00f6vningssituationer \u00e4r l\u00e4raren helt passiv i initiativtagande. F\u00f6r att f\u00e5 vad de vill ha m\u00e5ste barnet sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och aktivt s\u00f6ka kontakt med l\u00e4raren \u2013 \u00e4ven n\u00e4r l\u00e4rarens uppm\u00e4rksamhet medvetet \u00e4r riktad n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n\n\n\n
Kommunikation tr\u00e4nas i korta sessioner i olika situationer och med m\u00e5nga m\u00e4nniskor. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet s\u00e4kerst\u00e4ller man att f\u00e4rdigheterna sprids i takt med inl\u00e4rningen. I b\u00e4sta fall \u00e4r PECS-undervisning som en glad f\u00f6rest\u00e4llning d\u00e4r vuxna vet handlingen, som barnet fortfarande l\u00e4r sig.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r initiativf\u00f6rm\u00e5ga och interaktion tr\u00e4nas \u00e4r det ofta tv\u00e5 vuxna n\u00e4rvarande – en som fungerar som kommunikationspartner och en som hj\u00e4lper barnet att motoriskt l\u00e4ra sig nya steg. Assistenten \u00e4r ocks\u00e5 tyst under tr\u00e4nings\u00f6vningarna. Deras enda uppgift \u00e4r att fysiskt hj\u00e4lpa barnet att utf\u00f6ra r\u00e4tt bildbyte.<\/p>\n\n\n\n
I PECS-metoden f\u00f6ljer man ett detaljerat protokoll.<\/p>\n\n\n\n
I den f\u00f6rsta fasen<\/strong> l\u00e4r man barnet id\u00e9n om att byta en bild mot n\u00e5got. M\u00e5let i denna fas \u00e4r att barnet, n\u00e4r hen ser det hen vill ha, sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kan ta en bild, s\u00f6ka upp sin kommunikationspartner och l\u00e4mna \u00f6ver bilden till den personen. I \u00f6vningarna anv\u00e4nder man flera saker som motiverar barnet, men bara en sak i taget.<\/p>\n\n\n\n Medan barnet arbetar f\u00e5r det inte n\u00e5gra verbala ledtr\u00e5dar. Den vuxne namnger den \u00f6nskade saken f\u00f6rst n\u00e4r barnets ”uttalande” har avslutats dvs barnet har gett bildkortet till l\u00e4raren.<\/p>\n\n\n\n I den andra fasen<\/strong> \u00f6kar spontaniteten. I slutet av denna fas kan barnet sj\u00e4lvst\u00e4ndigt g\u00e5 till sin kommunikationsp\u00e4rm, ta en bild, n\u00e4rma sig en vuxen och l\u00e4mna \u00f6ver bilden f\u00f6r att f\u00e5 det hen vill ha. Inga verbala ledtr\u00e5dar anv\u00e4nds, och meningen modelleras f\u00f6rst n\u00e4r barnets \u00f6verl\u00e4mnat bilden till l\u00e4raren.<\/p>\n\n\n\n I den tredje fasen<\/strong> fokuserar man p\u00e5 att utveckla f\u00f6rm\u00e5gan att identifiera bilder. I slutet av denna fas kan barnet sj\u00e4lvst\u00e4ndigt v\u00e4lja en bild, bland flera, ur sin kommunikationsp\u00e4rm och ge den till en kommunikationspartner, f\u00f6r att f\u00e5 vad hen vill ha. Fortfarande \u00e4r on\u00f6digt tal och ledtr\u00e5dar f\u00f6rbjudna. Kommunikationspartnern ger verbala exempel f\u00f6rst n\u00e4r barnet \u00f6verl\u00e4mnat bilden.<\/p>\n\n\n\n I den fj\u00e4rde fasen<\/strong> l\u00e4r sig barnet att anv\u00e4nda en frasremsa med den f\u00f6rtryckta bilden ”Jag vill ha”. Barnet v\u00e4ljer sedan bilden av den \u00f6nskade saken och ger d\u00e4rmed en fullst\u00e4ndig fras till l\u00e4raren\/kommunikationspartnern. L\u00e4raren modellerar frasen genom att prata n\u00e4r barnets fras redan \u00e4r i l\u00e4rarens hand. N\u00e4r detta steg \u00e4r l\u00e4rt flyttas ”Jag vill ha”-kortet fr\u00e5n frasremsan till kommunikationsp\u00e4rmen och barnet l\u00e4r sig att med bilder bygga en fras.<\/p>\n\n\n\n I slutet av den fj\u00e4rde fasen kan barnet be om f\u00f6rem\u00e5l som \u00e4r synliga eller osynliga genom att s\u00e4tta ”Jag vill ha”-kortet i b\u00f6rjan av sin frasremsa och koppla ihop den med bilden av den \u00f6nskade saken. Sedan ger barnet den konstruerade frasen till den valda kommunikationspartnern som den \u00f6nskade saken.<\/p>\n\n\n\n I den h\u00e4r fasen har barnet 20-50 bilder i sin kommunikationsp\u00e4rm och kan kommunicera med m\u00e5nga olika m\u00e4nniskor. Det \u00e4r fortfarande viktigt att barnet bygger sin fras sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utan tal- eller ledtr\u00e5dar. Kommunikationspartnern\/l\u00e4raren modellerar barnets fras f\u00f6rst n\u00e4r frasremsan \u00e4r i barnets hand.<\/p>\n\n\n\n I den femte fasen<\/strong> l\u00e4r man sig att svara p\u00e5 l\u00e4rarens muntliga fr\u00e5ga ”Vad vill du ha?”. Hittills har l\u00e4raren bara f\u00e5tt prata med barnet efter att barnet sj\u00e4lvst\u00e4ndigt har \u00f6verl\u00e4mnat frasremsan. L\u00e4raren har modellerat barnets budskap med sitt tal. Nu \u00e4r l\u00e4rarens uppgift att inleda en konversation med fr\u00e5gan ”Vad vill du ha?” och l\u00e4ra barnet hur man korrekt reagerar p\u00e5 den fr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n I slutet av den femte fasen kan barnet sj\u00e4lvst\u00e4ndigt bygga sin fras som svar p\u00e5 fr\u00e5gan ”Vad vill du ha?” och p\u00e5 detta s\u00e4tt be om flera olika saker.<\/p>\n\n\n\n I den sj\u00e4tte fasen<\/strong> l\u00e4r man sig spontant kommentera och svara p\u00e5 s\u00e5dana fr\u00e5gor som inte l\u00e4ngre grundar sig p\u00e5 \u00f6nskem\u00e5l och konkreta f\u00f6rem\u00e5l. Den sociala bel\u00f6ningen blir viktigare.<\/p>\n\n\n\n I slutet av den sj\u00e4tte fasen kan barnet inte bara p\u00e5 fr\u00e5gan ”Vad vill du ha?” utan ocks\u00e5 p\u00e5 andra slumpm\u00e4ssiga ”Vad”-baserade fr\u00e5gor (som ”Vad ser du?”, ”Vad h\u00f6r du?” och ”Vad har du?” osv.).<\/p>\n\n\n\n I den sista fasen,<\/strong> som inte har ett nummer i PECS-programmet, f\u00f6rdjupas barnets begreppsrepertoar. Man l\u00e4gger till begrepp som r\u00f6r rum, f\u00e4rger, storlek och andra abstrakta begrepp som modifierar substantivet. ”Ja” och ”nej”-svar l\u00e4rs in som en del av barnets egen kommunikation.<\/p>\n\n\n\n Ut\u00f6ver kommunikationsf\u00e4rdigheterna har man i tidigare faser i PECS l\u00e4rt sig anv\u00e4nda bilder som \u00e4r viktiga f\u00f6r smidighet i vardagen. Till exempel l\u00e4r man sig begreppen ”hj\u00e4lp” och ”v\u00e4nta” och ”paus” innan man g\u00e5r vidare till sjunde fasen i PECS. Man l\u00e4r sig ocks\u00e5 att g\u00f6ra ett avtal om l\u00e4rarens valda \u00f6vning och elevens valda bel\u00f6ning i bildform tillsammans med eleven. P\u00e5 detta s\u00e4tt blir inl\u00e4rningen av nya f\u00e4rdigheter inom ett brett omr\u00e5de av kognitiva och motoriska f\u00e4rdigheter mycket effektivt och motiverande f\u00f6r barnet.<\/p>\n\n\n\n Syftet med PECS-metoden \u00e4r att l\u00e4ra ut kommunikationsf\u00e4rdigheter och samverkan i kommunikation. \u00c4ven om PECS inte \u00e4r en metod f\u00f6r att l\u00e4ra ut tal, har den haft en positiv effekt p\u00e5 talinl\u00e4rningen. Genom att anv\u00e4nda bilder och frasramar i PECS-modellen, modelleras viktiga saker f\u00f6r barnet med tal samtidigt som frasen visas visuellt i form av bilder. M\u00e5nga repetitioner i kombination med h\u00f6g motivationsfaktor uppmuntrar barnet att efterlikna ord och fraser.<\/p>\n\n\n\n I forskning har det visat sig att utvecklingen av kommunikationsf\u00e4rdigheter ocks\u00e5 avsev\u00e4rt minskar utmanande beteende. PECS har visat sig fungera s\u00e4rskilt bra inom habilitering, n\u00e4r det kombineras med ett beteendeanalytiskt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n Det skulle vara idealiskt om barnens f\u00f6r\u00e4ldrar ocks\u00e5 kunde engagera sig i grunderna f\u00f6r kommunikationsf\u00e4rdigheter – tidig interaktion – och f\u00e5 anv\u00e4ndbara verktyg fr\u00e5n professionella s\u00e5 snart sv\u00e5righeterna med barnets kommunikationsutveckling har konstaterats. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan fler m\u00f6jligheter f\u00f6r naturlig inl\u00e4rning och gemensamma upplevelser hittas i vardagen.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel p\u00e5 praktiska situationer f\u00f6r att illustrera varf\u00f6r befintlig kunskap om och anv\u00e4ndning av bilder inte alltid r\u00e4cker, och varf\u00f6r PECS-metoden kr\u00e4vs ut\u00f6ver gamla metoder.<\/p>\n\n\n\n Barn A fungerade bra i strukturerade situationer och hade en tavla med bilder, vars betydelse han k\u00e4nde v\u00e4l till. Han kunde skickligt peka p\u00e5 de bilder han ville ha n\u00e4r han blev ombedd. Men n\u00e4r en vuxen inte var n\u00e4rvarande satt han d\u00e4r och tryckte p\u00e5 bilden av det han ville ha och blev orolig och visste inte vad han skulle g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n Barn A hade l\u00e4rt sig, att genom att r\u00f6ra vid en viss bild, f\u00e5r han vad han vill ha. Han hade inte l\u00e4rt sig grundtanken i kommunikation – att skicka ett meddelande till en annan person.<\/p>\n\n\n\n I PECS-metoden l\u00e4r sig barnet fr\u00e5n grunden hur man n\u00e5r fram till mottagaren med sitt budskap. Om man kan peka p\u00e5 en bild betyder det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att barnet redan f\u00f6rst\u00e5r den komplexa kedjan av faktorer som \u00e4r involverade i kommunikation.<\/p>\n\n\n\n Barn B:s rehabilitering hade g\u00e5tt enligt etablerade riktlinjer. Enligt rapporterna ”fungerade han bra i strukturerade situationer och kommunicerade med hj\u00e4lp av bilder”. Han hade \u00f6vat p\u00e5 att be om juice. N\u00e4r handledaren fr\u00e5gade ”Vad vill du ha?” visade barnet p\u00e5 bilden \u201dJuice\u201d och fick sin juice.<\/p>\n\n\n\n Situationen \u00e4ndrades s\u00e5 att handledaren bara drack sin egen juice utan att ge n\u00e5gra ledtr\u00e5dar. Barnet kunde inte l\u00e4ngre visa bilden ”Juice” som ett tecken p\u00e5 att han ville ha juice. I st\u00e4llet blev han \u00e5ngestfylld, b\u00f6rjade ljuda oroligt, bet sig sj\u00e4lv, knuffade p\u00e5 bordet, osv. N\u00e4r handledaren till sist fr\u00e5gade ”Vad vill du ha?”, visade barnet blixtsnabbt p\u00e5 bilden ”Juice”. Barnets kommunikation var allts\u00e5 starkt beroende av ledtr\u00e5dar och helt initiativl\u00f6s.<\/p>\n\n\n\n I PECS-metoden str\u00e4var man efter att undvika att skapa ett beroende av ledtr\u00e5dar. I PECS-\u00f6vningarna betonas noggrannhet och \u00e5terh\u00e5llsamhet n\u00e4r det g\u00e4ller ledtr\u00e5dar. Inga verbala ledtr\u00e5dar anv\u00e4nds, och \u00e4ven fysiska ledtr\u00e5dar f\u00f6rs\u00f6ker man eliminera s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n Barn C f\u00f6rstod och kunde sj\u00e4lv skriva vardagsrelaterade ord. Han kunde sj\u00e4lvst\u00e4ndigt be om det han ville ha n\u00e4r en vuxen var n\u00e4rvarande. Han skrev till exempel ”hj\u00e4lp” n\u00e4r det uppstod sv\u00e5righeter eller ”toalett” n\u00e4r han ville g\u00e5 p\u00e5 toaletten mitt under en lektion.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r en vuxen gick \u00e5t sidan eller tittade bort visste han inte hur han skulle g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00e5nga den vuxnas uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r att kunna kommunicera. Han kunde fylla en sida med ordet ”hj\u00e4lp” men gjorde ingen anstr\u00e4ngning att f\u00e5 den vuxnas uppm\u00e4rksamhet riktad mot sitt behov. Barnet hade l\u00e4rt sig att saker h\u00e4nder n\u00e4r han skriver ord.<\/p>\n\n\n\n I PECS-metoden betonas spontan kommunikation. M\u00e5let \u00e4r att barnet ska bli en ih\u00e4rdig k\u00e4mpe i sin kommunikation. Han s\u00f6ker sin partners uppm\u00e4rksamhet och ser till att meddelandet kommer fram och att hans initiativ bem\u00f6ts.<\/p>\n\n\n\n Text: talterapeut Emilia Nivarp\u00e4\u00e4-Hukki, Hannele Tanskanen och Sanna Tarpila (2003) \/ PECS\u00ae-menetelm\u00e4 – Papunet<\/a> (p\u00e5 finska)<\/em> Frost, L. och Bondy, A.: The Picture Exchange Communication System Training Manual. Cherry Hill, NJ: PECS, Inc. 1994<\/p>\n\n\n\n Bondy, A.: The Pyramid Approach to Education. An integrative approach to teaching children and adults with autism. Pyramid Educational Consultants, Inc. First Edition 1996.<\/p>\n\n\n\n Bondy, A. och Frost, L.: The Picture Excange Communication System. Seminars in Speech and Language. Vol. 19.no.4. 1998<\/p>\n\n\n\n Webb, T.: The Picture Exchange Communication System \u2013 the talking goes on! Special Children. June\/July 2000<\/p>\n\n\n\n Houser, E.: Autismiliiton PECS-kommunikaatiokurssi, Tampere 2000 Annual PECS Expo, Philadelphia, USA 2001<\/p>\n\n\n\nHur PECS platsar inom omfattande rehabilitering<\/h2>\n\n\n\n
Erfarenheter och exempel<\/h2>\n\n\n\n
1. N\u00e4r interaktionen inte fungerar i kommunikationen<\/h3>\n\n\n\n
2. N\u00e4r barnet \u00e4r beroende av ledtr\u00e5dar<\/h3>\n\n\n\n
3. N\u00e4r barnet inte kan f\u00e5nga den vuxnas uppm\u00e4rksamhet<\/h3>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning till svenska: Folkh\u00e4lsan<\/em><\/p>\n\n\n\nK\u00e4llor och mer information <\/h2>\n\n\n\n