{"id":4594,"date":"2024-11-01T12:05:43","date_gmt":"2024-11-01T10:05:43","guid":{"rendered":"https:\/\/papunet.net\/sv\/?p=4594"},"modified":"2025-06-18T12:12:11","modified_gmt":"2025-06-18T09:12:11","slug":"sinnenas-betydelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/papunet.net\/sv\/sinnenas-betydelse\/","title":{"rendered":"Sinnenas betydelse"},"content":{"rendered":"\n
\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n
M\u00e4nniskan tar hela tiden emot och behandlar massor av information med sitt synsinne. Bild: Pekka Elomaa<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vi kan tycka att det vi upplever genom v\u00e5ra sinnen \u00e4r sj\u00e4lvklart, men v\u00e4rlden \u00e4r inte likadan f\u00f6r alla. Olika brister i sinnesfunktionerna och st\u00f6rningar i centrala nervsystemet kan leda till att sinnesintryck inte uppst\u00e5r, eller att informationen som f\u00f6rmedlas via dem \u00e4r sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 eller uppleva som betydelsefull.  <\/p>\n\n\n\n

Sinnesintrycken kan ocks\u00e5 bli f\u00f6r f\u00e5 eller f\u00f6r ensidiga om en person inte sj\u00e4lv kan delta i aktiviteter och situationer d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00e5 olika sinnesintryck. N\u00e4rst\u00e5ende kan med sin egna aktivitet och genom att anpassa milj\u00f6n, f\u00f6rb\u00e4ttra personens chanser att delta i ett samspel \u00e4ven om det finns brister i att ta emot sinnesintryck och bearbeta dem.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r viktigt att vara medveten om vilket sinne som fungerar b\u00e4st i kommunikationen. Samtalspartnern kan d\u00e5 fokusera p\u00e5 det sinnet och erbjuda sinnesupplevelser som v\u00e4cker intresse och k\u00e4nns behagliga. En vilja att uttrycka sig kan uppst\u00e5 just i s\u00e5dana situationer.<\/p>\n\n\n\n

Sinnenas uppgifter<\/h2>\n\n\n\n

Genom sinnena kan m\u00e4nniskan f\u00e5 kontakt med sin omgivning, men ocks\u00e5 med sina egna k\u00e4nslor. Med hj\u00e4lp av fj\u00e4rrsinnena, syn, h\u00f6rsel och lukt, v\u00e4nder sig m\u00e4nniskan mot sin omgivning och tar emot information om saker som h\u00e4nder runt omkring henne. N\u00e4rsinnena, k\u00e4nsel och smak, ger information om saker som sker n\u00e4ra kroppen, hur n\u00e5gonting k\u00e4nns eller smakar. Kroppssinnena, position, r\u00f6relse och balans, talar om f\u00f6r oss vad som h\u00e4nder i sj\u00e4lva kroppen.<\/p>\n\n\n\n

I samspelssituationer \u00e4r alla sinnen n\u00e4rvarande, och sinnesupplevelserna formas med hj\u00e4lp av flera olika sinnen. I ett n\u00e4ra samspel kombineras \u00f6gonkontakt, ljud, ber\u00f6ring och doft till en helhet som ger en angen\u00e4m upplevelse av n\u00e4rhet. Olika sinnen st\u00f6der varandra d\u00e5 information f\u00f6rmedlas. Informationen kan n\u00e5 fram via fungerande sinnen, fast\u00e4n n\u00e5got sinne saknas eller fungerar bristf\u00e4lligt.<\/p>\n\n\n\n

Hur sinnesupplevelser formas<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r ett stimuli i eller utanf\u00f6r kroppen f\u00f6rflyttas l\u00e4ngs med sinnesbanor till hj\u00e4rnan, uppst\u00e5r en f\u00f6rnimmelse som leder till en upplevelse eller en erfarenhet. Olika sinnesimpulser f\u00f6rmedlas till egna omr\u00e5den i hj\u00e4rnan, som \u00e4r specialiserade p\u00e5 att ta emot information fr\u00e5n just det sinnet.<\/p>\n\n\n\n

Sinnesf\u00f6rnimmelserna upplevs till en b\u00f6rjan som l\u00f6sryckta sinnesintryck. Sinnesf\u00f6rnimmelserna blir betydelsefulla f\u00f6rst efter en komplicerad bearbetning av informationen. Tolkningen p\u00e5verkas av sinnesst\u00e4mningar och k\u00e4nslor, minnet och erfarenheter samt f\u00f6rv\u00e4ntningar. Sinnesf\u00f6rnimmelserna j\u00e4mf\u00f6rs med tidigare erfarenheter och intryck via andra sinnen. F\u00f6rst efter detta kan m\u00e4nniskan k\u00e4nna igen sinnesf\u00f6rnimmelsen, och reagera enligt vad sinnesupplevelsen f\u00f6ruts\u00e4tter.<\/p>\n\n\n\n

Till exempel kan doften av \u00e4pplen f\u00f6rnimmas via luktsinnet. Doften i sig, hj\u00e4lper inte personen att k\u00e4nna igen \u00e4pplet, utan p\u00e5 basen av erfarenheter vet personen hur olika frukter doftar. I sinnet v\u00e4cks ocks\u00e5 minnen och k\u00e4nslor fr\u00e5n tidigare situationer, d\u00e4r man upplevt samma doft. Syn-, k\u00e4nsel- och smaksinnet kompletterar doftupplevelsen, som g\u00f6r det l\u00e4ttare att k\u00e4nna igen olika saker. N\u00e4r m\u00e4nniskan k\u00e4nner igen \u00e4pplet kan hen forts\u00e4tta \u00e4ta och njuta av de sinnesupplevelser hen f\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Sinnenas utveckling<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan f\u00e5r m\u00e5nga sinnesupplevelser redan f\u00f6re f\u00f6dseln. En nyf\u00f6dd baby \u00e4r redan inriktad p\u00e5 att f\u00f6rnimma v\u00e4sentliga aspekter av samspelet. Den vuxna i sin tur svarar kanske omedvetet p\u00e5 babyns budskap just med hj\u00e4lp av de sinnen som fungerar b\u00e4st. Att f\u00e5 vara i famnen eller bli gungad, k\u00e4nna n\u00e4rhet och h\u00f6ra bekanta, trygga ljud \u00e4r just vad ett litet barn beh\u00f6ver i den tidiga utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n

De enklaste sinnena k\u00e4nsel-, smak- och luktsinnet, fungerar v\u00e4l fr\u00e5n f\u00f6rsta stund. Med hj\u00e4lp av dem bekantar sig barnet med den vuxna som sk\u00f6ter om det och lugnar ocks\u00e5 ner sig n\u00e4r det upplever bekanta sinnesf\u00f6rnimmelser, n\u00e4r det k\u00e4nner mammans ber\u00f6ring eller k\u00e4nner doft och smak av mj\u00f6lk.<\/p>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av h\u00f6rselsinnet riktar sig barnet mot ljud fr\u00e5n omgivningen och k\u00e4nner ocks\u00e5 tidigt igen de n\u00e4rst\u00e5endes r\u00f6ster. De m\u00e5ngsidiga h\u00f6rselimpulser som barnet f\u00e5r via sampel utvecklar sinnet ytterligare. Det mest invecklade sinnet, synsinnet, kr\u00e4ver mera informationsbehandling och utvecklas sist av alla sinnen.<\/p>\n\n\n\n

Under de f\u00f6rsta levnadsm\u00e5naderna utvecklas sinnena skilt f\u00f6r sig. Till en b\u00f6rjan inh\u00e4mtar barnet olika sinnesintryck utan att analysera dem desto mera noggrant. N\u00e4r barnet k\u00e4nner mammans ber\u00f6ring p\u00e5 sin hud, upplevs den kanske endast som en behaglig k\u00e4nsla. Barnets sinnesupplevelser \u00e4r till en b\u00f6rjan mycket helhetsm\u00e4ssiga och k\u00e4nslobetonade.<\/p>\n\n\n\n

I och med de olika erfarenheter som barnet f\u00e5r via samspel, sk\u00e4rps sinnena som blir mera k\u00e4nsliga f\u00f6r intryck. De olika sinnena b\u00f6rjar samarbeta allt mera med varandra. N\u00e4r utvecklingen framskrider f\u00e5r barnets egen aktivitet allt st\u00f6rre betydelse. Barnet tar inte l\u00e4ngre bara emot sinnesintryck som omgivningen ger, utan det b\u00f6rjar sj\u00e4lv s\u00f6ka efter eller producera sinnesintryck.<\/p>\n\n\n\n

Bristf\u00e4llig sinnesfunktion<\/h2>\n\n\n\n

Bristf\u00e4llig sinnesfunktion kan bero p\u00e5 m\u00e5nga olika faktorer.  Sinnesorganet kan vara skadat, vilket g\u00f6r att information inte f\u00f6rmedlas vidare till hj\u00e4rnan f\u00f6r att behandlas. \u00c4ven hj\u00e4rnan, som behandlar sinnesintrycken, kan vara utsatt f\u00f6r olika faktorers p\u00e5verkan i olika utvecklingsskeden. Tiden f\u00f6r skadans uppkomst, samt dess omfattning, p\u00e5verkar hur m\u00e4nniskans sinnesfunktioner och varseblivning utvecklas.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r ett sinnesorgan skadas, f\u00f6rsvagas eller f\u00f6rsvinner sinnesf\u00f6rnimmelserna och m\u00e4nniskan kan inte utnyttja den information som f\u00e5s genom det specifika sinnet. Till exempel har en person med h\u00f6rselneds\u00e4ttning problem att delta i en diskussion som baserar sig p\u00e5 talat spr\u00e5k, eftersom hen inte h\u00f6r vad samtalspartnern s\u00e4ger och d\u00e4rmed inte f\u00f6rst\u00e5r vad som diskuteras. Samtalspartnern b\u00f6r d\u00e5 i samspelet utnyttja hennes andra fungerande sinnen, till exempel syn- och k\u00e4nselsinnen, genom vilka kontakt och samf\u00f6rst\u00e5nd uppst\u00e5r b\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n

Sinnenas \u00f6ver- eller underk\u00e4nslighet kan ocks\u00e5 p\u00e5verka m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att ha ett fungerande samspel med sin omgivning. Hj\u00e4rnan hos personer med \u00f6verk\u00e4nslighet registrerar sinnesf\u00f6rnimmelserna f\u00f6r kraftigt och de har ocks\u00e5 sv\u00e5righeter att skilja mellan v\u00e4sentliga och ov\u00e4sentliga sinnesimpulser. I ett samspel kan m\u00e4nniskan till exempel uppleva v\u00e4nlig ber\u00f6ring som tryckande och samtalspartnerns r\u00f6st som obehagligt sk\u00e4rande ljud. F\u00f6ljden kan vara att hen undviker fysisk ber\u00f6ring och drar sig undan kontakt.<\/p>\n\n\n\n

En m\u00e4nniska som reagerar underk\u00e4nsligt p\u00e5 sinnesf\u00f6rnimmelser f\u00e5r i sin tur inte tillr\u00e4ckligt med sinnesimpulser, utan m\u00e5ste sj\u00e4lv s\u00f6ka kraftigare sinnesupplevelser \u00e4n vanligt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin aktivitets- och vakenhetsniv\u00e5. I ett samspel kan det till exempel ta sig uttryck genom att personen s\u00f6ker s\u00e5 n\u00e4ra kontakt att andra upplever det som st\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

Skador som h\u00e4rr\u00f6r sig till hj\u00e4rnan och dess informationsbehandling g\u00f6r att m\u00e4nniskan har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 sinnesf\u00f6rnimmelserna. F\u00f6rnimmelserna blir l\u00f6sryckta och utan betydelse, ifall de inte kopplas till information som inh\u00e4mtats via andra sinnen eller tidigare sinneserfarenheter. Om m\u00e4nniskan inte f\u00f6rst\u00e5r betydelsen av sina sinnesf\u00f6rnimmelser, har hen ocks\u00e5 sv\u00e5rt att reagera p\u00e5 dem och agera p\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

En komplicerad bearbetning av sinnesf\u00f6rnimmelser, f\u00f6rst\u00e5else och anv\u00e4ndandet av sinnesintryck kr\u00e4ver en mycket noggrann samordning och ett bra samarbete av de organ som tar emot sinnesf\u00f6rnimmelserna, samt av flera olika omr\u00e5den i hj\u00e4rnan. Om en person med sv\u00e5r eller mycket sv\u00e5r intellektuell funktionsneds\u00e4ttning har problem med sinnesfunktionerna beror det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis p\u00e5 en skada i sj\u00e4lva sinnesorganet, utan p\u00e5 en bristf\u00e4llig f\u00f6rm\u00e5ga att bearbeta och anv\u00e4nda de sinneserfarenheter personen f\u00e5tt. Skadorna i hj\u00e4rnfunktionen har uppst\u00e5tt i ett s\u00e5 tidigt skede av utvecklingen och \u00e4r s\u00e5 omfattande, att de p\u00e5verkar all informationsbehandling. En person med sv\u00e5r intellektuell funktionsneds\u00e4ttning reagerar helhetsm\u00e4ssigt och k\u00e4nslosamt p\u00e5 m\u00e5nga sinnesf\u00f6rnimmelser och upplever dem endera som behagliga eller obehagliga.
Ofta finns det flera orsaker till att en person har sv\u00e5righeter med sinnesf\u00f6rnimmelserna. Till exempel har m\u00e5nga personer med sv\u00e5r intellektuell funktionsneds\u00e4ttning olika grader av sinnessv\u00e5righeter med sina olika sinnen. Sinnenas \u00f6ver- eller underk\u00e4nslighet, eller kombinationer av dessa, \u00e4r ocks\u00e5 vanliga.  Fast\u00e4n vissa sinnesomr\u00e5den skulle fungera normalt, har dessa personer p\u00e5 grund av sin intellektuella funktionsneds\u00e4ttning sv\u00e5rare \u00e4n vanligt att dra nytta av de sinnen som fungerar bra. Med samtalspartnerns st\u00f6d kan samspelet lyckas, n\u00e4r man hittar den sinneskanal som fungerar b\u00e4st och utnyttjar denna i samspelet.<\/p>\n\n\n\n

\n