{"id":4614,"date":"2024-11-01T12:06:54","date_gmt":"2024-11-01T10:06:54","guid":{"rendered":"https:\/\/papunet.net\/sv\/?p=4614"},"modified":"2025-06-18T11:23:40","modified_gmt":"2025-06-18T08:23:40","slug":"kanselsinnet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/papunet.net\/sv\/kanselsinnet\/","title":{"rendered":"K\u00e4nselsinnet"},"content":{"rendered":"\n
\n
\"\"
Genom att ber\u00f6ra och k\u00e4nna med h\u00e4nderna och kroppen kan man komplettera de andra sinnena och d\u00e4rmed gestalta sin omgivning.  Bild: Pekka Elomaa<\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av k\u00e4nselsinnet f\u00e5r m\u00e4nniskan information b\u00e5de om sin egen kropp och om f\u00f6rem\u00e5l och deras egenskaper. Genom att ber\u00f6ra och k\u00e4nna kan man komplettera de andra sinnena och d\u00e4rmed gestalta sin omgivning. Med hj\u00e4lp av k\u00e4nselsinnets receptorer kan m\u00e4nniskan k\u00e4nna ber\u00f6ring, tryck, sm\u00e4rta, k\u00f6ld, v\u00e4rme och vibrationer. Genom dessa f\u00f6rnimmelser kan m\u00e4nniskan ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4lla sig sin egen kropp och dess konturer samt k\u00e4nna av musklerna och skelettet och deras funktioner. K\u00e4nselsinnet varnar ocks\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga faror som riktas mot kroppen.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nselsinnet finns huvudsakligen i huden, som \u00e4r m\u00e4nniskans st\u00f6rsta organ. K\u00e4nselsinnet har stor betydelse, s\u00e4rskilt f\u00f6r m\u00e4nniskor som har neds\u00e4ttningar i de \u00f6vriga sinnesfunktionerna. Till exempel f\u00e5r personer med synneds\u00e4ttningar st\u00f6rsta delen av sina sinnesf\u00f6rnimmelser genom k\u00e4nselsinnet.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nselsinnet b\u00f6rjar utvecklas redan i fosterstadiet. F\u00f6r ett nyf\u00f6tt barn \u00e4r k\u00e4nselsinnet som mest k\u00e4nsligt runt munnen. Till en b\u00f6rjan tar barnet emot st\u00f6rsta delen av sina sinnesf\u00f6rnimmelser genom munnen och huden. Att f\u00f6ra saker till munnen och att ber\u00f6ra med h\u00e4nderna \u00e4r barnets s\u00e4tt att bekanta sig med omv\u00e4rlden och nya saker runtomkring.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6rmedlar med sin egen ber\u00f6ring m\u00e5nga k\u00e4nslotillst\u00e5nd till sitt barn, genom hur de lyfter, kl\u00e4r eller matar babyn. Ibland har ber\u00f6ringen en lugnande effekt och ibland lockar den med till gemensam lek. D\u00e5 en gemensam f\u00f6rst\u00e5else utvecklas b\u00f6rjar barnet f\u00f6lja och f\u00f6rutse f\u00f6r\u00e4lderns beteende. Babyn uttrycker ocks\u00e5 sitt behov av ber\u00f6ring genom att vilja komma upp i famnen. Ocks\u00e5 en person med sv\u00e5r eller mycket sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning bekantar sig med sin omgivning genom att k\u00e4nna sig f\u00f6r och tar kontakt med andra m\u00e4nniskor genom ber\u00f6ring.<\/p>\n\n\n\n

I m\u00e5nga av vardagens samspelssituationer finns det m\u00f6jlighet till olika sinnesf\u00f6rnimmelser. V\u00e5rdsituationer, p\u00e5kl\u00e4dning, tv\u00e4ttande och m\u00e5ltider inneh\u00e5ller m\u00e5nga sinnesstimuli. I dessa situationer kan ber\u00f6ringen hj\u00e4lpa en person med funktionsneds\u00e4ttning att gestalta sin kropp och dess gr\u00e4nser.<\/p>\n\n\n\n

Betydelsen i samspelet<\/h2>\n\n\n\n

Att ber\u00f6ra och bli ber\u00f6rd har en central roll i samspelet mellan m\u00e4nniskor. En ber\u00f6ring k\u00e4nns inte bra om den \u00e4r f\u00f6r h\u00e5rdh\u00e4nt. En \u00f6m, varm ber\u00f6ring k\u00e4nns d\u00e4remot bra f\u00f6r de flesta av oss. En n\u00e4ra kontakt med en annan m\u00e4nniska st\u00e4rker k\u00e4nslobanden mellan parterna. I vardagliga m\u00f6ten skakar man hand eller klappar samtalspartnern p\u00e5 axeln. Man tr\u00f6star n\u00e5gon som \u00e4r ledsen med en kram och man visar f\u00f6rargelse genom att undvika ber\u00f6ring.<\/p>\n\n\n\n

En person med sv\u00e5r eller mycket sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning beh\u00f6ver en annan m\u00e4nniskas ber\u00f6ring och n\u00e4rhet precis lika mycket som alla andra. Att h\u00e5lla n\u00e4ra och att smeka \u00f6kar k\u00e4nslan av trygghet. I dessa situationer \u00e4r det ocks\u00e5 m\u00f6jligt f\u00f6r personen att f\u00f6rnimma den andra partens k\u00e4nslotillst\u00e5nd. Ett stelt s\u00e4tt och snabba, h\u00e4ftiga r\u00f6relser s\u00e4ger att den andra har br\u00e5ttom. En lugn och mild ber\u00f6ring s\u00e4ger att den n\u00e4rst\u00e5ende accepterar henne just som hon \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Problem med att ta emot och behandla sinnesimpulser genom k\u00e4nseln<\/h2>\n\n\n\n

K\u00e4nselsinnet \u00e4r en av m\u00e4nniskans f\u00f6rsvarsmekanismer. Om k\u00e4nselsinnet inte fungerar eller om det fungerar bristf\u00e4lligt, varseblir m\u00e4nniskan inte faror hon uts\u00e4tts f\u00f6r. Sm\u00e4rtf\u00f6rnimmelser uppkommer inte ens d\u00e5 man r\u00f6r ett vasst objekt eller en het yta. Personer med bristf\u00e4lliga funktioner i k\u00e4nselsinnet i mun och svalg kan ha sv\u00e5rt att \u00e4ta och till och med kv\u00e4vas av maten.<\/p>\n\n\n\n

En person som har ett \u00f6verk\u00e4nsligt k\u00e4nselsinne undviker att ber\u00f6ra objekt eller andra m\u00e4nniskor och gillar inte heller att bli ber\u00f6rd sj\u00e4lv. Att tv\u00e4tta sig, att b\u00e4ra obekv\u00e4ma kl\u00e4der och att f\u00e5 smutsiga h\u00e4nder kan k\u00e4nnas obehagligt. En l\u00e4tt, \u00f6verraskande ber\u00f6ring kan orsaka en defensiv eller flyktreaktion. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 orsakerna till ett s\u00e5dant beteende s\u00e5 att man inte tolkar det som d\u00e5ligt beteende eller likgiltighet.<\/p>\n\n\n\n

En person med underk\u00e4nsligt k\u00e4nselsinne ber\u00f6r och k\u00e4nner p\u00e5 n\u00e4stan allting som kommer i hennes v\u00e4g, ocks\u00e5 p\u00e5 andra m\u00e4nniskor. Hon s\u00f6ker starka sinnesf\u00f6rnimmelser genom att trycka eller sl\u00e5 sig sj\u00e4lv. Eftersom hon inte k\u00e4nner av sm\u00e4rta, k\u00e4nner hon inte heller att hon skadar sig sj\u00e4lv. De n\u00e4rst\u00e5ende kan uppleva ett s\u00e5dant beteende st\u00f6rande, vilket g\u00f6r att de undviker att ta kontakt.<\/p>\n\n\n\n

Om en person inte reagerar p\u00e5 k\u00e4nself\u00f6rnimmelser kan orsaken vara att hon inte klarar av att kombinera olika f\u00f6rnimmelser med varandra och d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rst\u00e5r deras inneb\u00f6rd. En sinnesf\u00f6rnimmelse som man inte f\u00f6rst\u00e5r kan k\u00e4nnas skr\u00e4mmande. Att fokusera p\u00e5 k\u00e4nself\u00f6rnimmelser kan ocks\u00e5 st\u00f6ras av andra f\u00f6rnimmelser som motiverar mera. \u00d6ver- och underk\u00e4nslighet g\u00e4llande k\u00e4nselsinnet \u00e4r vanliga och f\u00f6rsv\u00e5rar m\u00e5nga vardagliga situationer.   Man b\u00f6r ta i beaktande de individuella skillnaderna i hur personer reagerar p\u00e5 f\u00f6rnimmelser d\u00e5 man anpassar milj\u00f6n eller d\u00e5 man pr\u00f6var n\u00e5got nytt.  <\/p>\n\n\n\n

Anpassning av milj\u00f6n och att st\u00f6dja k\u00e4nself\u00f6rnimmelser<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4rst\u00e5ende kan genom att observera utreda hur personen reagerar p\u00e5 k\u00e4nselstimuli som ber\u00f6ring, olika temperaturer och material. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r samspelet att hitta s\u00e5dana situationer som k\u00e4nns behagliga f\u00f6r personen. Om personen inte sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kan ta sig till att k\u00e4nna p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l, m\u00e5ste de n\u00e4rst\u00e5ende g\u00f6ra f\u00f6rem\u00e5len tillg\u00e4ngliga f\u00f6r henne. Genom att tillsammans bekanta sig med och prova kan saker som f\u00f6rst k\u00e4nts skr\u00e4mmande bli bekanta. Partnerns lugn, n\u00e4rvaro och n\u00e4rhet lugnar och uppmanar till nya upplevelser.<\/p>\n\n\n\n

Erfarenheter av n\u00e4rhet kan uppn\u00e5s i m\u00e5nga samspelssituationer. Under samspelssituationerna observerar man hur personen reagerar och \u00e4ndrar formen av n\u00e4rhet enligt vad personen tycker om, till exempel r\u00f6r vid armen eller axeln, smeker ansiktet eller ryggen, krafsar, kittlar och njuter av samvaron.<\/p>\n\n\n\n

Ibland kan en person med sv\u00e5r eller mycket sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning ha ett k\u00e4nselsinne som \u00e4r s\u00e5 \u00f6verk\u00e4nsligt, att det blir ett hinder f\u00f6r samspelet. De n\u00e4rst\u00e5ende kan \u00e4nd\u00e5 l\u00e4ra personen att acceptera en annan m\u00e4nniskas n\u00e4rhet och ber\u00f6ring genom att f\u00f6rsiktigt v\u00e4nja henne vid det. Att massera eller att borsta h\u00e5ret kan till en b\u00f6rjan k\u00e4nnas obehagligt men genom erfarenhet och f\u00f6rtroende kan samspelet lyckas. En person som reagerar underk\u00e4nsligt p\u00e5 k\u00e4nself\u00f6rnimmelser kan till exempel sluta skada sig sj\u00e4lv om partnern erbjuder henne alternativ som ger tillr\u00e4ckligt starka k\u00e4nself\u00f6rnimmelser.<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9er f\u00f6r att aktivera k\u00e4nselsinnet i vardagen<\/h2>\n\n\n\n

Det g\u00e5r att p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt aktivera k\u00e4nselsinnet i vardagliga situationer. M\u00e5let \u00e4r att v\u00e4cka m\u00e4nniskans intresse f\u00f6r att anv\u00e4nda k\u00e4nselsinnet p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt. Nedan finns n\u00e5gra exempel p\u00e5 vardagliga situationer d\u00e4r k\u00e4nself\u00f6rnimmelser erbjuds;<\/p>\n\n\n\n