{"id":4617,"date":"2024-11-01T12:05:07","date_gmt":"2024-11-01T10:05:07","guid":{"rendered":"https:\/\/papunet.net\/sv\/?p=4617"},"modified":"2025-06-18T11:41:54","modified_gmt":"2025-06-18T08:41:54","slug":"horselsinnet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/papunet.net\/sv\/horselsinnet\/","title":{"rendered":"H\u00f6rselsinnet"},"content":{"rendered":"\n
\n
\"\"
Med hj\u00e4lp av ljud gestaltar m\u00e4nniskan ocks\u00e5 sin omgivning och kan f\u00f6rutse kommande h\u00e4ndelser. Genom erfarenheter f\u00e5r bekanta ljud en inneb\u00f6rd. Bild: Pekka Elomaa<\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av sitt h\u00f6rselsinne riktar sig m\u00e4nniskan till sin omgivning och f\u00e5r information om vad som sker runtomkring henne. H\u00f6rselsinnet registrerar olika typer av ljud, f\u00f6rdelar ljudets styrka och frekvens samt hj\u00e4lper till att lokalisera varifr\u00e5n ljudet kommer. Med hj\u00e4lp av ljud gestaltar m\u00e4nniskan ocks\u00e5 sin omgivning och kan f\u00f6rutse kommande h\u00e4ndelser. Genom erfarenheter f\u00e5r bekanta ljud en inneb\u00f6rd. Klirret av tallrikar \u00e4r ett tecken p\u00e5 att det snart \u00e4r dags f\u00f6r mat och s\u00e4rskilda ljud av steg ber\u00e4ttar att en bekant person \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i rummet.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6rselsinnet utvecklas redan innan f\u00f6dseln. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren l\u00e4r sig barnet att k\u00e4nna igen, lokalisera och urskilja olika ljud. Till en b\u00f6rjan reagerar barnet p\u00e5 ett \u00f6vergripande s\u00e4tt p\u00e5 ljud i sin omgivning. S\u00e5 sm\u00e5ningom kan hen lyssna mera medvetet, v\u00e4nda p\u00e5 huvudet och leta med blicken efter ljudk\u00e4llan. N\u00e4r barnet b\u00f6rjar r\u00f6ra p\u00e5 sig, b\u00f6rjar hen aktivt s\u00f6ka sig till intressanta ljudk\u00e4llor och pr\u00f6va hur olika f\u00f6rem\u00e5l l\u00e5ter och hur hen sj\u00e4lv kan producera olika ljud.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 en person med sv\u00e5r eller mycket sv\u00e5r intellektuell funktionsneds\u00e4ttning gestaltar sin omgivning med hj\u00e4lp av h\u00f6rseln och reagerar p\u00e5 ljud i omgivningen. Intresset f\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l som avger olika ljud kan vakna om den n\u00e4rst\u00e5ende h\u00e4mtar f\u00f6rem\u00e5let och de gemensamt unders\u00f6ker det tillsammans. Att h\u00f6ra sitt eget namn och den andra partens r\u00f6st kan v\u00e4cka intresse till samspel. Personen kan sj\u00e4lv delta i samspelet med sina egna ljud.<\/p>\n\n\n\n

Betydelsen i samspelet<\/h2>\n\n\n\n

H\u00f6rselsinnet \u00e4r viktigt f\u00f6r kommunikationen och f\u00f6r samspelet med andra m\u00e4nniskor, eftersom st\u00f6rsta delen av kommunikationen mellan m\u00e4nniskor sker genom ljud. Ofta f\u00f6rnimmer en m\u00e4nniska \u00e4ven fink\u00e4nsliga meddelanden med sin h\u00f6rsel och kan tolka partnerns tonfall. Samma meddelande f\u00e5r olika betydelser beroende p\u00e5 hur det s\u00e4gs \u2013 argt, glatt, utmattat eller sorgset. Tonfallet hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 meddelandet \u00e4ven om man har sv\u00e5righeter att f\u00f6rst\u00e5 tal.<\/p>\n\n\n\n

I samspelet \u00e4r ljud viktiga eftersom ljud v\u00e4cker den andra personens intresse, dels f\u00f6r personen, dels f\u00f6r det gemensamma \u00e4mnet. Ett visst ljud kan ber\u00e4tta att personen har uppt\u00e4ckt n\u00e5got intressant och vill dela med sig av det till sin samtalspartner. Genom tal och ljud f\u00f6rdelar m\u00e4nniskor samspelet och begr\u00e4nsar sin egen samtalstur. Genom att vara tyst, att rikta blicken mot partnern eller genom en ber\u00f6ring kan man visa att turen byts. Till exempel i samspelet med personer med sv\u00e5r eller mycket sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att anv\u00e4nda sig av sitt kroppsspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n

Problem med att ta emot och tolka signaler genom h\u00f6rseln<\/h2>\n\n\n\n

Om en m\u00e4nniska h\u00f6r d\u00e5ligt har hen sv\u00e5rt att delta i samspel som endast best\u00e5r av tal. I en diskussion m\u00e5ste hen ofta gissa vad den andra menar. Det kan ocks\u00e5 ta l\u00e4ngre tid att svara. Dessa situationer kr\u00e4ver mycket koncentration, vilket kan leda till att personen l\u00e4tt blir tr\u00f6tt och dra sig undan. \u00c4ven hemma kan en person med h\u00f6rselneds\u00e4ttningar ha sv\u00e5rt att k\u00e4nna igen ljud och lokalisera varifr\u00e5n de kommer.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r utvecklingen av samspelet kan \u00e4ven de minsta h\u00f6rselresterna vara till hj\u00e4lp. Det \u00e4r viktigt att neds\u00e4ttningar i h\u00f6rselsinnet uppt\u00e4cks s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt, f\u00f6r att eventuella hj\u00e4lpmedel ska kunna tas i bruk s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. En total avsaknad av h\u00f6rsel p\u00e5verkar en m\u00e4nniskas s\u00e4tt att kommunicera och samspela v\u00e4ldigt mycket. En m\u00e4nniska kan \u00e4nd\u00e5 uttrycka m\u00e5nga saker med miner, gester, genom att peka, genom aktivitet, med f\u00f6rem\u00e5l, med tecken eller med hj\u00e4lp av bilder och symboler. N\u00e4rst\u00e5ende borde ocks\u00e5 anv\u00e4nda dessa uttryckss\u00e4tt f\u00f6r att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dda.<\/p>\n\n\n\n

En person med sv\u00e5r h\u00f6rselskada kan ha problem att tolka en annan persons k\u00e4nslor f\u00f6r att hen inte h\u00f6r olika tonfall. Ljud i vanliga, vardagliga situationer kan ocks\u00e5 upplevas som pl\u00f6tsliga och skr\u00e4mmande och det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 betydelsen om man inte h\u00f6r antydningar till ljud i f\u00f6rv\u00e4g. Personen kan bli skr\u00e4md om hen inte ser andra n\u00e4rma sig.<\/p>\n\n\n\n

En person som \u00e4r k\u00e4nslig f\u00f6r h\u00f6rself\u00f6rnimmelser kan uppleva vanliga ljud som obehagliga. Klirret fr\u00e5n tallrikar eller sorlet fr\u00e5n prat kan k\u00e4nnas otrevligt. F\u00f6r att skydda sig fr\u00e5n ljud kan hen skydda \u00f6ronen med h\u00e4nderna eller klaga p\u00e5 en alltf\u00f6r bullrig omgivning. En m\u00e4nniska som \u00e4r underk\u00e4nslig f\u00f6r h\u00f6rself\u00f6rnimmelser kan d\u00e4remot ignorera ljuden helt och h\u00e5llet, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att f\u00e5 kontakt med henne genom tal. Personen kan till exempel s\u00f6ka starka ljudupplevelser genom att sl\u00e5 eller sm\u00e4lla p\u00e5 saker.<\/p>\n\n\n\n

En person med tal- och kommunikationssv\u00e5righeter kan ha m\u00e5nga olika problem med h\u00f6rseln, men de kan bli ouppt\u00e4ckta eftersom hen inte sj\u00e4lv kan ber\u00e4tta om det. \u00c4ven om h\u00f6rselsinnet fungerar normalt kan en person med sv\u00e5ra funktionsneds\u00e4ttningar till exempel ha skador i centrala nervsystemet, som g\u00f6r att hen har problem med att f\u00f6rst\u00e5 saker hen h\u00f6r och skilja p\u00e5 vad det v\u00e4sentliga ljudet \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden av tal i samspelet, om talet inte urskiljs fr\u00e5n andra ljud i omgivningen. Personen kan bli skr\u00e4md av h\u00f6ga ljud och njuta av lugna ljud och lugn musik. Det \u00e4r bra om de n\u00e4rst\u00e5ende f\u00f6ljer med vilka ljud som ger en positiv reaktion, vilka ljud som har en lugnande effekt och hurudana ljud som aktiverar till samspel.<\/p>\n\n\n\n

Anpassning av milj\u00f6n och att st\u00f6dja h\u00f6rseln<\/h2>\n\n\n\n

En person med sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning har sj\u00e4lv sv\u00e5rt att hitta p\u00e5 s\u00e4tt som kan ers\u00e4tta h\u00f6rselsinnets nedsatta funktion. De n\u00e4rst\u00e5ende kan \u00f6ka personens m\u00f6jligheter att delta i samspelet och f\u00e5 sinnesupplevelser genom att anpassa omgivningen och sitt eget agerande.<\/p>\n\n\n\n

Innan man anpassar ljudmilj\u00f6n \u00e4r det viktigt att de n\u00e4rst\u00e5ende utreder p\u00e5 vilket s\u00e4tt deras samtalspartner reagerar p\u00e5 olika ljudstimuli s\u00e5som m\u00e4nniskor\u00f6ster, musik och ljud i hemmet. Genom att observera kan man ocks\u00e5 ta reda p\u00e5 hur starkt, h\u00f6gt eller l\u00e5gt ljudet ska vara f\u00f6r att den andra personen ska h\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n

Genom att avl\u00e4gsna bakgrundsljud och genom att f\u00f6ra ljudk\u00e4llan s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt kan man underl\u00e4tta h\u00f6randet och f\u00f6rb\u00e4ttra koncentrationen i den gemensamma samspelssituationen. N\u00e4r man inleder ett samspel \u00e4r det viktigt att ha bra \u00f6gonkontakt med den andra personen. Man kan ocks\u00e5 s\u00f6ka uppm\u00e4rksamhet genom ber\u00f6ring. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r de n\u00e4rst\u00e5ende att minnas att personen med sv\u00e5r funktionsneds\u00e4ttning beh\u00f6ver mera tid att reagera och svara p\u00e5 signaler. Samspelet g\u00e5r vidare f\u00f6rst d\u00e5 den andra \u00e4r redo f\u00f6r det.<\/p>\n\n\n\n

Om det finns neds\u00e4ttningar i h\u00f6rselsinnet, l\u00f6nar det sig att utnyttja andra sinnen som fungerar till exempel syn-, k\u00e4nsel- eller balanssinnet. G\u00f6r saker synliga och m\u00f6jliga att n\u00e5 och uppleva, s\u00e5 att situationen blir s\u00e5 m\u00e5ngsidig och betydelsefull som m\u00f6jligt. D\u00e5 de n\u00e4rst\u00e5ende sj\u00e4lva anv\u00e4nder andra sinnen l\u00e4r sig personen med funktionsneds\u00e4ttning att f\u00e4sta uppm\u00e4rksamheten mot den andra personen och uppt\u00e4cker att det f\u00f6rv\u00e4ntas samma sak av henne sj\u00e4lv. Till exempel kan vissa gester som personen med sv\u00e5ra funktionsneds\u00e4ttningar sj\u00e4lv g\u00f6r, f\u00e5 betydelse om den andra parten reagerar p\u00e5 dem och konsekvent anv\u00e4nder dem.<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9er f\u00f6r att aktivera h\u00f6rselsinnet i vardagen<\/h2>\n\n\n\n

Gemensamma upplevelser av ljud kan v\u00e4cka en persons intresse f\u00f6r ljud och samspel med andra m\u00e4nniskor. I vardagen kan man aktivera h\u00f6rselsinnet genom att:<\/p>\n\n\n\n