I vardagliga situationer l\u00e4r sig babyn och f\u00f6r\u00e4ldern att f\u00f6rst\u00e5 varandra och att kommunicera med varandra. F\u00f6r\u00e4ldern noterar lyh\u00f6rt babyns k\u00e4nslol\u00e4ge och reagerar p\u00e5 det med sina uttryck, sin ber\u00f6ring, sitt r\u00f6stl\u00e4ge och med sina ord. F\u00f6r\u00e4lderns varma n\u00e4rvaro lugnar den lilla babyn.<\/p>\n\n\n\n
Under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna i livet utvecklar babyn sin f\u00f6rm\u00e5ga att lugna ner sig och lita p\u00e5 att hennes grundbehov tillfredsst\u00e4lls. D\u00e4refter b\u00f6rjar en aktiv utvecklingsfas, d\u00e4r grunden f\u00f6r samspel, k\u00e4nslor och kommunikation l\u00e4ggs. Babyns gester, ansiktsuttryck och f\u00f6r\u00e4ndringar i kroppsr\u00f6relserna beror inte l\u00e4ngre bara p\u00e5 babyns grundbehov, utan babyn b\u00f6rjar ber\u00e4tta p\u00e5 sitt uttryckss\u00e4tt om hur den upplever omgivningen. Om babyn gnyr och gr\u00e5ter kan det betyda m\u00e5nga olika saker. Babyn kan till exempel vilja ha s\u00e4llskap eller s\u00e5 \u00e4r den hungrig. F\u00f6r\u00e4ldrarna l\u00e4r sig stegvis att tolka tonen i babyns uttryck och ljud och agerar p\u00e5 basen av det.<\/p>\n\n\n\n
En baby beh\u00f6ver regelbundet och mycket erfarenhet av att dess agerande och uttryck har betydelse f\u00f6r f\u00f6ljderna. D\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldern eller annan vuxen reagerar p\u00e5 babyns signaler, k\u00e4nner babyn sig trygg och f\u00e5r erfarenhet av sina egna p\u00e5verkningsm\u00f6jligheter. Till en b\u00f6rjan \u00e4r babyns signaler oavsiktliga, men sm\u00e5ningom b\u00f6rjar babyn signalera allt mer medvetet. D\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarna konsekvent tolkar babyns aktiviteter p\u00e5 samma s\u00e4tt, b\u00f6rjar specifika aktiviteter f\u00e5 en specifik betydelse. Aktiviteterna blir medvetna handlingar.<\/p>\n\n\n\n
Genom gemensamma stunder blir signalerna mer avsiktliga. Till exempel i badet kan babyn skrika glatt och vifta med armarna d\u00e5 den vill forts\u00e4tta att bada. Vid matsituationer v\u00e4nder babyn bort huvudet d\u00e5 den inte vill \u00e4ta mera. Om babyn vill upp i famnen, str\u00e4cker den ut sina armar. Om f\u00f6r\u00e4ldrarna brukar leka \u201dtittut\u201d d\u00e5 de byter bl\u00f6ja, kan babyn tjuta av gl\u00e4dje d\u00e5 den f\u00f6rv\u00e4ntar sig att leken b\u00f6rjar. Om leken eller ramsan har en speciell h\u00f6jdpunkt, d\u00e4r man till exempel kittlar babyn, b\u00f6rjar babyn v\u00e4nta p\u00e5 kittlingen och sp\u00e4nner kroppen samt tittar f\u00f6rv\u00e4ntansfullt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldern.<\/p>\n\n\n\n
Vardagen med babyn best\u00e5r av gemensamma aktiviteter: att byta bl\u00f6ja, att kl\u00e4 p\u00e5 och av kl\u00e4der, att \u00e4ta, att f\u00f6rbereda sig f\u00f6r att sova eller att bara vara tillsammans. De h\u00e4r regelbundna upprepningarna av aktiviteterna skapar trygghet i babyns vardag. Genom att f\u00f6lja tydliga rutiner fungerar hela familjens vardag b\u00e4ttre och hj\u00e4lper babyn att f\u00f6rest\u00e4lla sig dagens och f\u00f6rutse vad som kommer att h\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n
Sm\u00e5ningom b\u00f6rjar barnet och f\u00f6r\u00e4ldern kommunicera p\u00e5 ett mera m\u00e5ngfacetterat s\u00e4tt. Barnet uttrycker sig genom kroppsspr\u00e5ket: ansiktsuttryck, gester, r\u00f6relser och r\u00f6stl\u00e4ge. F\u00f6r\u00e4ldrarna anv\u00e4nder samma kroppsspr\u00e5k som barnet vid sidan av talet. Kroppsspr\u00e5k \u00e4r en viktig del av all interaktion, \u00e4ven om talet \u00e4r det huvudsakliga kommunikationss\u00e4ttet f\u00f6r m\u00e5nga.<\/p>\n\n\n\n
Redan vid n\u00e5gra m\u00e5naders \u00e5lder b\u00f6rjar babyn anv\u00e4nda sin r\u00f6st mera m\u00e5ngfacetterat i kommunikationen. Gr\u00e5t, smaskande till exempel vid matstunderna och nickningar kompletteras med bel\u00e5tna ljud, skratt och kutter. Att producera ljud med r\u00f6sten blir ocks\u00e5 mer m\u00e5lmedveten.<\/p>\n\n\n\n
Babyn uttrycker sig sj\u00e4lv i interaktionen och leken p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt med ljud, skrik och fnysningar. Kroppens r\u00f6relser st\u00f6der ljudet. Sm\u00e5ningom \u00e4ndras babyns gnyende till joller. D\u00e5 barnet jollrar skapas rytmiska, flerstaviga ljud. Jokellellessaan vauva tuottaa rytmisi\u00e4, monitavuisia \u00e4\u00e4ntelysarjoja. \u00c4ven om jollret \u00e4r betydelsel\u00f6st, b\u00f6rjar det sakta men s\u00e4kert p\u00e5minna om omgivningens prat.<\/p>\n\n\n\n
Barnets joller blir mer nyansrikt och hen b\u00f6rjar skapa stavelser av ord. Barnet kan peka p\u00e5 en lampa och s\u00e4ga \u201dpa\u201d. F\u00f6rr\u00e5det med ord som produceras genom tal utvecklas f\u00f6rst relativt l\u00e5ngsamt. Efter att barnet l\u00e4rt sig ungef\u00e4r 50 ord kommer en utvecklingsfas, d\u00e5 ordf\u00f6rr\u00e5det utvecklas snabbt. Samtidigt b\u00f6rjar barnet b\u00f6ja ord och testar att bilda meningar. Aktiviteter, gester, ansiktsuttryck, joller och trevande med ord f\u00f6ljer varandra. I den h\u00e4r utvecklingsfasen f\u00f6rst\u00e5r barnet talet mycket mera \u00e4n vad hen sj\u00e4lv kan producera. Under det andra levnads\u00e5ret utvecklas spr\u00e5ket mycket snabbt hos ett barn som har en typisk utveckling. Barnet f\u00f6rst\u00e5r fortfarande mera \u00e4n vad hen sj\u00e4lv kan producera. Ordf\u00f6rr\u00e5det utvecklas snabbt, men individuella variationer \u00e4r stora. En del barn anv\u00e4nder fr\u00e4mst ordets grundform, andra barn anv\u00e4nder aktivt flera hundra ord. Ord som barnet producerar kan \u00e4nnu uttalas otydligt. Barnet l\u00e4gger ihop ord till korta meningar, som \u00e4r telegramliknande dvs. hen s\u00e4ger bara de viktigaste orden. Barnet kan till exempel s\u00e4ga \u201dMamma kom\u201d och \u201dUt leka\u201d.<\/p>\n\n\n\n
I leken tr\u00e4nar barnet m\u00e5nga olika f\u00e4rdigheter. D\u00e5 barnet och f\u00f6r\u00e4ldern leker tillsammans f\u00f6rst\u00e4rks ocks\u00e5 samspelet. Leken \u00e4r som en gemensam diskussion, som b\u00e5da kan p\u00e5verka.<\/p>\n\n\n\n
En interaktiv lek st\u00f6der barnets utveckling av interaktionsf\u00e4rdigheter, spr\u00e5k och t\u00e4nkande. Barnet njuter av att f\u00f6r\u00e4ldern skojar och leker med henne. Den gemensamma leken blir mera smidig d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldern reagerar p\u00e5 barnets initiativ och bygger leken kring det som barnet g\u00f6r och \u00e4r intresserat av. F\u00f6r\u00e4ldern kan ta med nya element i leken, men det \u00e4r viktigt att alltid vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 de initiativ som barnet tar.<\/p>\n\n\n\n
Sakkunnig talterapeut Katja Burakoff och Kaisa Martikainen (Kehitysvammaliiton Tikoteekki) samt talterapeut Jaana Salminen<\/em><\/p>\n\n\n\n Barnets tillv\u00e4xt och utveckling \u2013 information till f\u00f6r\u00e4ldrar <\/a>(Mannerheims barnskyddsf\u00f6rbund)<\/p>\n\n\n\nMer information<\/h2>\n\n\n\n