Diskriminering av personer med funktionsnedsättningar

I Finland har personer med funktionsnedsättningar historiskt sett utsatts för diskriminering, omänskligt bemötande och varit omgivna av tabun. Förut isolerade man exempelvis personer med intellektuella funktionsnedsättningar på anstalter och deras liv begränsades på många sätt.

Före år 1970 måste man enligt lag tvångssterilisera personer med intellektuella funktionsnedsättningar i Finland. Så sent som år 1987 fick alla människor med funktionsnedsättningar rätt att ingå äktenskap och bilda familj. Först nu på 2000-talet håller man så småningom på att frångå anstaltsboende för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Enligt en undersökning gjord av diskrimineringsombudsmannen och justitieministeriets system för uppföljning av diskriminering, upplever personer med funktionsnedsättningar fortsättningsvis diskriminering och orättvisa i stor utsträckning.

Personer med funktionsnedsättningar som deltog i undersökningen ansåg att attityden i Finland gentemot personer med funktionsnedsättningar är dåligt eller mycket dåligt. Över 60 procent uppgav att de hade upplevt diskriminering under det senaste året.

Diskriminering av personer med språksvårigheter

Personer med språksvårigheter är en brokig skara människor, som av olika orsaker har svårigheter att producera eller förstå tal.

Gällande de mänskliga rättigheterna vållar yttrandefrihet, tillgänglig kommunikation, åtkomst till information och rätten att uttrycka sig, utmaningar för personer med språksvårigheter.

Ett flertal personer med språksvårigheter har en svag ställning i Finland. Information om lagstadgade tjänster som personer med språksvårigheter har rättighet till kanske inte alltid når ut till de berörda. 

En stor del av personer med språksvårigheter har svårigheter med att läsa och skriva och en del har också svårt med förståelse. Det finns inte information om tjänster i en form som är tillräckligt tydlig och begriplig för dem.

Personer med språksvårigheter utsätts ofta för diskriminering av människor men också av samhället. Attityden gentemot personer med språksvårigheter kan vara förmyndaraktig eller kontrollerande. Människor som inte kan tala eller som kommunicerar genom metoder som ersätter tal blir lätt åsidosatta, varvid de inte får möjlighet att uttrycka sina åsikter på samma sätt som andra.

Läs mera om yttrandefrihet för personer med språksvårigheter.

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering

För personer med funktionsnedsättningar är diskrimineringslagen det bästa rättsliga skyddet mot diskriminering.

Om någon upplever eller tror sig ha blivit utsatt för diskriminering på grund av sin funktionsnedsättning, kan ärendet föras vidare till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden för behandling.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden behandlar de ärenden som anvisas den i diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Nämnden kan förbjuda att diskrimineringen fortsätter eller upprepas och den kan förena sitt förbud med vite.

Läs mera om diskrimineringslagen och rimliga anpassningar.

Patientombudsmannen och socialombudsmannen ger råd vid klagomål

Om en person med en funktionsnedsättning är missnöjd med en servicetjänst, en stödåtgärd eller ett bemötande som hen har fått, lönar det sig i första hand att försöka reda ut saken med de personer som har tillhandahållit tjänsten. 

Inom socialvården kan klienten söka ändring i ett beslut som hen har fått. Anvisningar för sökande av ändring finns i beslutet.

Gällande ett ärende inom social- eller hälsovården kan en anmärkning lämnas till verksamhetsenhetens chef eller ansvarsperson eller ledande tjänsteinnehavare.

I fråga om ärenden inom social- och hälsovården kan klagomål också riktas till den myndighet som övervakar verksamheten: regionförvaltningsverket inom det egna området eller tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

Patientombudsmannen och socialombudsmannen i den egna kommunen eller samkommunen vägleder klienterna i socialvårdsärenden, och i att driva de egna rättigheterna och att anföra klagomål.

För artikeln har Kynnys ry:s verksamhetsledare Kalle Könkkölä och professor Simo Vehmanen intervjuats.