Föremål som används i kommunikation kan också vara miniatyrer av föremål.

Föremål används i kommunikation främst med personer med svår utvecklingsstörning och personer med stora sinnesavvikelser. Föremål är konkreta och därför lättare att gestalta än bilder. Man kan se och känna på föremålet, dofta på dess yta och även smaka på det.

Tilläggsinfo om sinnen och samspel

Föremålens betydelse lär vi oss genom att använda dem. När man äter med sked och gaffel, förknippas de med ätande. Därför behöver man inte nödvändigtvis lära in deras betydelse. Däremot måste man öva sig att använda föremål som kommunikationsmedel på samma sätt som andra alternativa och kompletterande kommunikationssätt.

Förutom föremål används också olika material och former i kommunikation. Exempelvis kan sand hänvisa till en sandlåda eller sandlådelekar.

Föremålstyper och användningssyfte

Vicker (1998) har samlat exempel på olika typer av taktila föremål och deras användning i kommunikation.

Verkligt föremål (identical or similar real object):

• Man ger ett glas till mamma då man vill dricka.
• Man sätter en tandborste i schemat för att påminna om när det är dags att borsta tänderna.

Ett föremål som föreställer ett verkligt föremål (identical or similar imitation object):

• Man använder en plastgaffel för att beskriva ett visst skede i en handling -som nästa sak sätts gafflarna på bordet.
• Man använder ett plastäpple i schemat för att beskriva att man går ut i trädgården.

En miniatyrmodell av ett föremål (miniature object):

• Man använder en leksaksbil i schemat för att beskriva när det är dags att åka till skolan.
• Man ger pappa en liten plastanka när man vill veta när det är dags att bada.

Ett föremål som ger associationer (associative object):

• Man ger läraren en diskett när man vill använda datorn.

Del av ett föremål (partial piece of object or set)

• Man ger läraren en krita när man frågar lov om att få hämta ett kritpaket från hyllan.

Ett föremål som representerar en grupp (generic object that represents a class of objects):

• Man ger läraren ett kex som är fäst på ett kort, när man ber om kex (eller mat). Läraren förtydligar begäran genom att peka på olika alternativ och ställa ja/nej-frågor, för att få reda på hurudana kex (eller hurudan mat) man vill ha.

Ett abstrakt föremål (abstract symbols may represent specific or generic representation):

• Man använder en bit frottétyg i schemat för att beskriva när det är dags att åka och simma.
• Man använder en plastbit för att signalera att man vill ta en paus.

Källor

Huuhtanen, K. (2012). Merkit ja merkkijärjestelmät. Kirjassa: Huuhtanen, K. (toim.). Puhetta tukevat ja korvaavat kommunikaatiomenetelmät Suomessa vuosituhannen taitteessa, 49-56. Kehitysvammaliitto ry, Helsinki.

Vicker, B. (1998). Have You Used Tangible Symbols Lately? The ISAAC Bulletin, 51: 1-3.