Hurdana bilder?
Att använda bilder som redskap för kommunikation och förståelse kräver att personen
- känner igen bilden
- förstår vad man kan uttrycka med just den här bilden.
Bilden och sambandet med innehållet
Att rita bekräftar förståelsen av att man med en bild kan syfta till verkliga saker. De första kommunikationsbilderna kan man rita tillsammans genom att kopiera föremålens konturer på ett papper.
Bollen vars konturer man tillsammans ritade på pappret hänvisar till en riktig boll.
Man kan rita flera bilder på en gång eller utöka efter hand.
Hurdana bilder känner personen igen?
Bildens bakgrundsfärg har betydelse om synanvändningen är begränsad.
För kommunikation lämpar sig enbart sådana bilder som personen säkert känner igen.
Att känna igen en bild kräver en funktionell synanvändning d.v.s. en förmåga att se, att tolka och förstå det man sett. Den funktionella användningen påverkas av hur man kan kontrollera ögats rörelser och synfältets vidd, närsyn och hur man kan skilja på kontraster samt kognitiva färdigheter som handlar om gestaltning av rum och hur man kan kompensera brister i synen.
I val av kommunikationsbilder bör man tänka på följande.
- vilken storleks bilder ser personen?
- kan personen urskilja detaljer eller uppfattar hon bilden som en helhet eller ser hon på färgerna i bilden?
- urskiljer hon bättre färgbilder eller svartvita bilder eller bilder där konturerna syns?
- behöver man starka kontraster i bilden, exempelvis bakgrundsfärger?
- behöver någon särskild egenskap betonas på bilden?
- behöver personen få känna på bilden förutom att se på den?
Tilläggsinformation om synbedömning och syntest fås från Lea-Test Ltd:s sidor
Samma sorts eller olika typer av bilder?
Alla bilder och grafiska symboler som man använder i kommunikationssyfte behöver inte vara likadana eller från samma bildbank, ifall det inte är särskilt motiverat. Fotografier, tidningsurklipp, ritade bilder och exempelvis bilder som går att känna på går att använda parallellt. Ibland är det så att olika typer av bilder hjälper personen att bättre komma ihåg och göra val speciellt om ordförrådet är stort.
Ett fotografi, en ritad bildsymbol och en pictobild med samma motiv. Bild: Papunets bildbank.
Varifrån får man kommunikationsbilder?
Konkreta och abstrakta saker med bilder
Bilder som föreställer konkreta saker och deras betydelse är lättare att förstå, lära sig och komma ihåg. Desto fler kognitiva funktionsbegränsningar en människa har desto konkretare bör också symbolerna vara.
Saker man inte kan se med ögat är i sig själv redan mycket abstrakta. Att förstå många saker kräver ett abstrakt tänkande som normalt utvecklas först i skolåldern.
När man beskriver en abstrakt företeelse med en bild, grundar sig den på den uppfattning som illustratören har av företeelsen. Om bilden motsvarar ens egen uppfattning är det lätt att förstå och koppla bilden till saken.
Vissa abstrakta bilder är dock överenskomna: man har kommit överens om att med den här bilden eller symbolen menar man just den här saken. I sådana fall måste man lära sig och komma ihåg deras betydelse.
Bilder med tidsbegrepp TID, IGÅR, FÖRUT. Bilder: ARASAAC/Papunets bildbank.