Kommunikationsträning
Kommunikationsträning är medicinsk habilitering som baserar sig på en kommunikationsbedömning och en habiliteringsplan som gjorts upp inom hälso- och sjukvården.
Kommunikationsträning omfattar också anskaffning av hjälpmedel som behövs för kommunikation.
Var får man kommunikationsträning?
Kommunikationsträningens mål och genomförande
De allmänna målen för kommunikationsträning kan innebära att förebygga problem, att stöda och stärka utveckling, att åtgärda problem, att upprätthålla redan befintliga färdigheter eller att förebygga och fördröja regression.
Kommunikationsträningens mål utformas alltid i samarbete med personen som ska delta i kommunikationsträningen och personer i dennes närmiljö.
Delmål i kommunikationsträningen kan vara:
- att utveckla tidiga färdigheter och förmågor i växelverkan – om grundkommunikationen är bristfällig
- att stöda tal- och språkutveckling – om barnets talförmåga inte utvecklas
- att göra artikulationen tydligare – om talet är otydligt
- att öva upp de språkliga färdigheterna – om de språkliga färdigheterna plötsligt har förlorats
- att kommunicera genom alternativ och kompletterande kommunikation – om talförmågan inte utvecklas eller plötsligt har förlorats.
Kommunikation lär man sig genom växelverkan med andra människor. Därför är de närstående och andra dagliga samtalspartners viktiga i kommunikationsträningen oberoende av hur gammal personen som deltar i kommunikationsträningen är.
Med tanke på kommunikationsträningens mål och metoder är det viktigt att personens och de närståendes behov och önskemål beaktas (motivationsfaktorer).
Ytterligare information om kommunikationsträningens faser
Kommunikationsträning baserar sig på en kommunikationsbedömning
Vid kommunikationsbedömningen kartläggs personens förmåga att samspela och kommunicera, och huruvida han eller hon är i behov av kommunikationshjälpmedel.
Behovet av hjälpmedel för kommunikationsträning antecknas i en personlig habiliteringsplan. Kommunikationsbedömningen och planeringen av habiliteringen ansvarar talterapeuten för.
Ytterligare information om talterapi
Vid bedömningen kartläggs personens fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga. Också personens sociala nätverk, livssituation och verksamhetsmiljöer kartläggs.
När det gäller kommunikation kartläggs förmågan till icke-verbal kommunikation och kommunikation med hjälp av ord eller symboler. Icke-verbala kommunikationsmetoder är naturliga gester och kroppsspråk. Verbal kommunikation kan också ske med symboler, till exempel med bilder eller genom att rita, stödtecken eller användning av Bliss.
Kommunikationsträningen omfattar behovskartläggning och anskaffning av hjälpmedel
Kommunikation genom bilder, Bliss, eller skrift förutsätter hjälpmedel som innehåller ordförråd som behövs vid kommunikation.
Information om kommunikationshjälpmedel
Kartläggning av behovet av hjälpmedel samt utprovning och anpassning av hjälpmedel ingår i kommunikationsträningen. Vid val av tekniska hjälpmedel och planering av ordförråd behövs ofta mångprofessionellt kunnande.
Ytterligare information om hjälpmedelstjänster för kommunikation (Tikoteknätverket)
Ytterligare information om hjälpmedelstjänster för kommunikation i ditt område (Tikoteknätverket)
Kompletterande tjänster för de närstående
Kommunikationsträningen kan vid behov kompletteras med utbildning och handledning för de närstående.
Artiklar
Light J, McNaughton D, Weyer M ym. Evidence-based literacy instruction for individuals who require augmentative and alternative communication: a case study of a student with multiple disabilities. Semin Speech Lang 2008;29:120–32 (PubMed)
Millar DC, Light JC, Schlosser RW. The impact of augmentative and alternative communication intervention on the speech production of individuals with developmental disabilities: a research review. J Speech Lang Hear Res 2006;49:248–64 (PubMed)
Romski M, Sevcik RA. Augmentative communication and early intervention: Myths and realities. (Washington Edu)
Law J, Garrett Z, Nye C. Speech and language therapy interventions for children with primary speech and language delay or disorder. Cochrane Database Syst Rev 2003;3:CD004110 (PubMed)