Lukt- och smaksinnet i samspelet

Pojken och mamman ser och doftar på blomman på gården.

Luktsinnet förmedlar information till människan om luften hon andas och kvaliteten på maten hon äter. Ett barn kan snabbt efter födseln varsebli lukter, exempelvis doften av modersmjölk. Erfarenheter gör att människan kan urskilja lukter och lokalisera varifrån lukten kommer.

Luktförnimmelser väcker ofta behagliga eller obehagliga känsloreaktioner samt minnen från tidigare situationer. Ibland kan man inte namnge lukten men det går tydligt att beskriva känslorna den väcker. Olika individuella preferenser och upplevelser gör att vi alla känner dofter och lukter på väldigt olika sätt.

Smaksinnet hör nära ihop med luktsinnet och människan kan inte exakt särskilja smaker utan samverkan med sitt luktsinne. Ett spädbarn på några veckor kan redan urskilja sött från salt och reagerar negativt på bitter eller sur smak.

Smakförnimmelser väcker liksom luktförnimmelser starka känslor. Somliga smaker älskar man och somliga kan man inte tåla.

För de gravt utvecklingsstörda människorna betonas olika smak- och luktförnimmelsers betydelse speciellt om det finns svårigheter med andra sinnen. För att smak- och luktsinnet ska kunna utvecklas är det viktigt för de närstående att erbjuda tydliga sinnesupplevelser som är så olika varandra som möjligt och ge tillräckligt med tid att bearbeta upplevelserna.

I vardagen kan man få lukt- och smakförnimmelser i många olika situationer som exempelvis under måltider och skönhetsvård, tvättning och när man rör sig utomhus. Smak- och lukt antydningar kan hjälpa den gravt utvecklingsstörda människan att gestalta vad som händer sen. 

Betydelsen i samspel

Eftersom smak- och luktupplevelser väcker starka känslor hos människan kan man utnyttja speciellt de positiva smak- och luktupplevelserna i samspelet med den gravt utvecklingsstörda partnern. Vissa förnimmelser kan verka uppiggande vilket underlättar ett fungerande samspel.

Man kan tillsammans bekanta sig med omgivningen genom att smaka och lukta på olika saker och efteråt samtala om upplevelsen.

Man kan utnyttja smak- luktförnimmelser också då man vill utreda hur den gravt utvecklingsstörda personen uttrycker exempelvis att vilja ha något, vägrar något, tycker om eller avskyr något. Smaken och doften av choklad väcker en annorlunda reaktion än smaken av citron eller någon otrevlig lukt. Genom de reaktioner som dessa förnimmelser väcker kan de närstående också lära sig förstå personen i andra situationer.

Att äta och dricka är för människan ofta angenäma samspelshändelser. Människan kan uppleva de här situationerna som hotfulla ifall man har svårigheter att äta eller om området runt munnen är känsligt för beröring- eller smakstimulans. På grund av detta lönar det sig att använda mycket tid till att vänja sig vid nya smaker. Vid måltider går man fram i personens takt och man följer hennes initiativ och reagerar på dem.

Problem med att ta emot och tolka smak- och luktsignaler

Om en människa har ett underutvecklat smak- och luktsinne har hon svårt att njuta av smakupplevelser och att skilja olika smakupplevelser från varandra. I takt med åldrandet försvagas många smakförnimmelser och då minskar också matens betydelse som källa till behag. De flesta av oss upplever samma fenomen vid förkylning.

En människa som reagerar överkänsligt på smak- och luktförnimmelser gillar vanligtvis inte starkt smaksatt mat eller starka dofter. Smak- och luktsinnet kan vara så känsligt att även vanliga dofter eller smaker ger upphov till illamående. Känslighet för dofter kan också vara ett hinder till att delta i samspelssituationer.

Det är viktigt för de närstående att uppmärksamma människans individuella känsligheter och anpassa samspelsomgivningen på ett sådant sätt att alla har möjlighet att delta.

Att reagera underkänsligt på luktförnimmelser kan ta sig uttryck i en avvikande lust att dofta på mater, andra människor eller föremål. Däremot väcker inte heller obehagliga lukter någon reaktion. En människa som reagera underkänsligt på smakförnimmelser kan slicka på eller smaka på oätliga föremål och saker som modellera eller mylla. I samspelssituationer kan detta kännas pinsamt. Man kan utöka vardagliga lukt- och smakupplevelser så att behovet av att själv skaffa sig förnimmelser genom oätliga stimulus minskar.

Att aktivera lukt- och smaksinnet

Gemensamma lukt- och smakförnimmelser ger nytt innehåll i samspelet. Under dagliga aktiviteter som måltider, badning eller i att vara utomhus kan man erbjuda möjligheter till olika smak- och luktförnimmelser:

  • man smakar på olika smaker, namnger smakerna och känslorna de väcker
  • man erbjuder födoämnen skilt och undviker att blanda ihop dem
  • man doftar på tvålen innan man tvättar sig
  • man väljer tillsammans en parfym eller ett rakvatten som man gillar
  • man använder olika eteriska oljor vid avkoppling och massage
  • under skogsutfärden smakar man på hur blåbär som man själv plockat smakar.

Som sakkunnig talterapeut Katja Burakoff, Kehitysvammaliitto / Tikoteekki

Bild: Pekka Elomaa