Tal- och kommunikationssvårigheter beror oftast på skador eller sjukdomar som försvagar hjärnans och det centrala nervsystemets funktion. De kan vara medfödda eller uppstå i senare ålder.

Tal- och kommunikationsvårigheter kan påverka

• förmågan att vara i växelverkan med andra människor och
• förmågan att förstå samt själv producera talat och skrivet språk 

Avvikelser i hjärnans utveckling påverkar kommunikationsutvecklingen som helhet. Grunden till kommunikation, d.v.s. förmågan att göra observationer i omgivningen samt att vara i kontakt med andra människor, utvecklas under barnets första levnadsmånader i de tidiga samspelserfarenheterna.

En begränsad förmåga att bearbeta och reagera ändamålsenligt på sinnesintryck kan märkbart störa samspelet och det krävs ett speciellt bemötande av personer i omgivningen.

Läs mer om ämnet, om samspelet inte utvecklas i normal takt.

Ifall talhandikappet uppkommer vid senare ålder brukar kommunikationssvårigheterna främst ta sig uttryck i förlust av talförmågan och/eller de språkliga färdigheterna. Förmågan att vara i växelverkan med andra människor och förmågan till ordlös kommunikation består vanligtvis. Vissa fortskridande sjukdomar försvagar dock förmågan att observera och reagera för händelser i omgivningen och påverkar således växelverkan.

Medfödda det vill säga utvecklingsmässiga tal- och kommunikationssvårigheter

Utvecklingsmässiga avvikelser och skador i hjärnan kan orsaka olika typer av tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.

Inom autismspektrumet är det i första hand det sociala samspelet samt förmågan att kommunicera med människor som är svårt. En autistisk person kan ha svårt att ta ögonkontakt, att dela med sig av saker och förmedla känslotillstånd. Ett försenat tal kan också höra till autism eller så kan talet förbli helt outvecklat.

En talande autistisk persons språk kan vara formellt och upprepande och personen använder inte nödvändigtvis språket i kommunikativt syfte. Ett autistiskt barn är ofta ljus-, ljud- eller beröringskänsligt. Däremot kan smärtkänslan vara bristfällig.

Information om autismspektrumet:

Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening

En person med CP-skada kan ha talmotoriska svårigheter samt språkliga specialsvårigheter. Talförmågan kan förbli outvecklad och artikulationen otydlig. Till en CP-skada hör förutom svårigheter med viljemässigt styrda rörelser också sinnenas över- eller underkänslighet och svårigheter med funktionell synanvändning så som gestaltning. Detta påverkar också samspel och kommunikation.

Information om cp-skada (CP-förbundet)

En utvecklingsstörning kan på olika sätt påverka växelverkan och kommunikationsförmågan.

Talutvecklingen kan försenas och det kan också innebära svårigheter i språkutvecklingen, som i sin tur påverkar talförståelsen. Problem med talproduktion kan ta sig uttryck i otydligt tal eller svårigheter att hitta ord.

 Vid en grav utvecklingsstörning är kommunikationssvårigheterna större och de påverkar den grundläggande kommunikationen: att upptäcka och tolka omgivningen samt att ta kontakt med samtalspartnern. Här behöver samspelet särskilt stöd.

Information om utvecklingsstörning (FDUV)

En specifik svårighet i tal- och språkutvecklingen är ärftlig och tar sig uttryck i en försenad tal- och språkutveckling. Tidigt insatt stöd underlättar dock samspelsutvecklingen och utvecklingen av kommunikationsfärdigheter.

Till specifika svårigheter i tal- och språkutvecklingen kan också höra neuropsykologiska symptom så som gestaltningssvårigheter och inlärningssvårigheter. I skolåldern lär sig barnet ofta långsammare att läsa och skriva. Inlärningssvårigheterna påverkar ofta inlärningen av främmande språk och matematik. Om barnet förutom en specifik språklig svårighet har en hörselskada eller problem med det emotionella, kan det i sin tur förvärra tal- och språksvårigheterna.

Selektiv mutism (SM) är en psykisk störning som uppkommer tidigt i barndomen, där den drabbade misslyckas med att prata i vissa sociala sammanhang. Typiskt för detta kan vara att barnet pratar flytande hemma men är helt tyst på daghemmet eller i skolan.

Vid senare ålder förlorad talförmåga och språkliga färdigheter

Vid senare ålder förlorad talförmåga och språkliga svårigheter uppstår ofta på grund av sjukdom eller skada som förstör hjärnvävnad i det centrala nervsystemet. Skadans placering är avgörande för hurudana tal- och kommunikationsproblemen är.

Kommunikationsproblemen kan komma fram som lindriga svårigheter i att hitta ord och i att artikulera. I ett gravt talhandikapp ingår ofta förlorad talförmåga och olika grader av svårigheter i att producera och förstå tal. Däremot kan förmågan till samspel och ickeverbal kommunikation (gester, miner, att peka) bestå.

Språkliga svårigheter som orsakas av störningar i hjärnans blodcirkulation kallas afasi.

Information om afasi (Afasiförbundet i Sverige)

Sjukdomar i det centrala nervsystemet såsom ALS (amytrofisk lateralskleros), MS (multipel skleros) och Parkinson försvagar ofta den viljemässigt styrda muskelfunktionen och därmed tal- och ljudproduktionen

Information om ALS (Lihastautiliitto, på finska)

Information om MS (Neuroliitto, på finska)

Information om Parkinson (Finlands Parkinson-förbund)

Parallellt med åldrandet blir de fortskridande minnessjukdomar allmännare. En minnessjukdom försvagar förutom de språkliga färdigheterna även perceptions- och tankeförmågan samt personens förmåga till självständighet.

Minnesjukdomen påverkar samspelet

Information om minnessjukdomar (Minnesförbundet)