Samspel och kommunikation
En av förutsättningarna till kommunikation är förmågan att ta kontakt med en annan människa. Bild: iStockfoto.com
Kommunikationen utvecklas i samspel människor emellan. De från födseln samlade samspelserfarenheterna mellan barnet och föräldern samt omgivningen ligger som grund för barnets kommunikation och språkets utveckling.
Kontakten med omgivningen och med andra människor sker via sinnena. Om barnets förmåga att förnimma och tolka sin omgivning är bristfällig eller om barnets tidiga utveckling sker långsammare än normalt, behöver barnet särskilt stöd av människor som finns i närmiljön.
Tilläggsinformation om samspelet inte utvecklas i normal takt.
Tidigt samspel ligger som grund till kommunikationen
Innan ett barn kan börja kommunicera aktivt och på eget initiativ behöver hen många goda samspelserfarenheter. Erfarenheter att det är trevligt att ha att göra med andra människor och att människor svarar på hens gester och ljud.
Ett barn, något under ett år, börjar undersöka med sin blick ifall någon annan lägger märke till samma saker som hen själv. Hen börjar visa och peka på saker samt föremål för andra människor. I det här skedet kan man säga att det tidiga samspelet håller på att utvecklas till en medveten kommunikation.
Guide om växelverkan och tidig språkutveckling
Att lära sig förstå meningen med språket
Då ett barn och en vuxen gör saker gemensamt samt fäster uppmärksamheten på samma saker lär sig barnet att förstå meningen med att använda språk.
I sådana här situationer benämner den vuxna föremål, människor och aktiviteter som hen märker att barnet uppmärksammar. På det här sättet lär sig barnet att man med olika ord kan hänvisa till olika saker och att ord har samma betydelse för olika människor.
I början kan ordens betydelse vara något annorlunda för barnet än för de vuxna. Detta beror på att ordförrådet och språket ännu är knapphändigt och också på att barnet upplever och kategoriserar sin omgivning annorlunda än den vuxna.
Begreppen kan vara knapphändigare eller omfångsrikare eller så kan barnet enligt den vuxna helt och hållet använda sig av ”fel” ord. I samband med fler och fler språkliga erfarenheter börjar ordens betydelse så småningom ändå preciseras och motsvara vuxenspråkets betydelse.
Språkets och talets utveckling
Det förefaller som om barn anammar samspelskunskap och det kommunicerande språket nästan av sig självt. Det finns trots allt stora individuella skillnader i utvecklingen av kommunikation, tal och språk.
Största delen av barnen börjar förstå tal med anknytning till bekanta situationer under ett års ålder. Barnet säger sina första ord vid ett års ålder och börjar kombinera ord vid ett och ett halvt till två års ålder.
Några år senare påminner barnets språk redan till stora delar det språk som vuxna i hens omgivning talar, fastän det ännu finns en del barnsliga drag. De sista avvikelserna i den språkliga utvecklingen jämfört med det vuxna språket försvinner i regel före skolåldern.
Talets snabba utveckling blir långsammare efter de första skolåren men fortsätter ändå långt in i ungdomen.
I själva verket utvecklas språket under hela livet. Nya upplevelser kräver nya ord och uttryck och varje kommunikationserfarenhet omformar och berikar människan språk.