På sångtavlan finns det samlat bilder på sånger som barnet tycker om. Bild: Annakaisa Ojanen.

Bildkommunikation lär man sig i samspel som sker med bilder. Den talhandikappade personens dagliga kommunikationspartners är i en nyckelposition.

Den modell personer i omgivningen visar med bildanvändning är för en som lär sig bildkommunikation lika viktigt som att höra tal för en som håller på att lära sig tala.

Att använda bilder som redskap för kommunikation förutsätter ett långsiktigt övande, mycket repetition och framför allt erfarenheter av att lyckas så att man sporras till att använda bilder även i fortsättningen.

Då bildanvändning övas lönar sig det utnyttja situationer där det på ett naturligt sätt uppstår ett behov av att uttrycka något åt en annan och där kommunikation på annat sätt inte lyckas (meddelandet förstås ej).

För ett barn kan sådana situationer vara lekar och spel där man turas om eller situationer då man med bilder kan få till stånd något roligt eller får något gott att äta.

Butiklekar motiverar många barn. Till leken kan man välja centrala bilder som behövs då man går till butiken.

Oavsett en talhandikappad persons ålder lönar sig det alltid i bildkommunikation att koncentrera sig på saker som handlar om personens livssituation och som intresserar henne. Med bilder ska man också kunna uttrycka sådant som inte lyckas lika effektivt på annat sätt.

Exempel

I matbordet har Ville vant sig vid att be om ketchup genom att visa på burken. Det är det snabbaste sättet. Bara då ketchupen glömts i kylskåpet behöv det en bild för att be om den.

Lissu tycker mycket om att kittlas, men kan inte be om den leken. Följande gång då man kittlas med Lissu tar man med en bild i leken. När man börjar kittla visar man på bilden. På detta sätt lär sig Lissu sambandet mellan bilden och den angenäma händelsen. Mellan kittlingarna håller man paus och väntar att Lissu söker med sin blick efter bilden som tecken på att hon vill fortsätta.

Maria skulle vilja berätta att hon saknar förra sommarens semesterställe och kompisarna hon träffat där. Hon visar med sitt kommunikationsprogram bild på sin kompis men hittar inte symboler för ”semester” och ”sakna”. Assistenten förstår inte riktigt meddelandets budskap eftersom hon inte har någon förhandskunskap om händelsen. Hon föreslår att man utreder saken på så sätt, att man tillsammans letar reda på de saknade bilderna. Dessutom föreslår assistenten alternativ genom att fråga. När de behövliga bilderna har satts till i programmet kommer Maria ihåg dem nästa gång hon vill berätta om semestern och saknaden.

Tilläggsinfo om ämnet Vilken typ av bilder?

Bilder i vardagliga situationer

Språkbad i vardagen förutsätter bildanvändning i många situationer. En del av bilderna som den närstående använder kan handla om att ge direktiv, då stöder de framförallt förståelsen av talat språk samt disponerar händelsernas gång.

Exempel på hur bilder kan användas
I Kalles skola bestämmer man sig för att börja bildanvändningen med att bygga upp en läseordning med bilder. Tidigare har man goda erfarenheter av samma med Susanna. Kalle har dock ingen nytta av läseordningen för att han kan redan alla rutiner men skulle behöva redskap för att uttrycka sina tankar och känslor. Susanna däremot behöver den trygghetskänsla hon får av en läseordning.

I vardagliga situationer behöver man också ett ordförråd med vilket man kan kommentera, ställa frågor och berätta saker som inte är här och nu. De kan vara situationsbundna eller generellt omfattande kommunikationsordförråd.

På situationskartor samlar man de bilder som behövs i en viss situation: frågeord, kommentarer, aktiviteter och personer, föremål, platser m.m. Situationskartor kan också kallas aktivitetstavlor eller kommunikationstavlor. Tilläggsinfo om kommunikationstavlor

Ett mer omfattande kommunikationsordförråd samlas ofta i mappar. Tilläggsinfo om olika kommunikationsmappar.