Det förekommer ofta flera utmaningar med hjälpmedelsanvändandet. De kan bero på själva hjälpmedlet eller hur brukaren tillägnar sig hjälpmedlet. I båda fallen finns det skäl att omedelbart reagera och söka hjälp.

Utmaningar och lösningsförslag

”Jag hittar inte de saker i hjälpmedlet jag söker”.
”Enormt stor vokabulär men de väsentliga orden saknas”.

Det väsentliga med kommunikationshjälpmedlet är att kunna förmedla, för en själv, betydelsefulla saker. Vokabulärens uppbyggnad och innehåll borde vara gjord så att just de människor som använder den lär sig den.

”Man visade oss nog hur det fungerar, men vi kan inte använda den när vi behöver den på riktigt.”

Handledning och stöd för hjälpmedelsanvändning borde fås då det behövs. Livssituationer ändras och de dagliga samtalspartnerna varierar. Handledning behövs alltid då samtalspartnern byts ut oberoende av när hjälpmedlet anskaffats. Talhandikappade människor har rätt till samtalspartners, som behärskar kommunikation med hjälpmedel.

”Den här fungerar inte vår vardag. Vi skulle behöva ett snabbare sätt eller redskap”.

Kommunikation med hjälpmedel är till sin natur långsammare än tal eller teckenspråk. Målet är att hjälpmedlet är så snabbt och effektivt som möjligt. Vardagliga samtal kan ofta föras med hjälp av snabbmeddelanden, nyckelord eller situationsbundna tips. Det lönar sig att fundera på i vilka situationer en hel mening ger ett mervärde och när kommunikationen är effektivare med bara ett nyckelord.

”Den här är ful och krånglig och ryms inte i väskan. Finns det inget mindre och stiligare redskap. Som en mobiltelefon eller pekplatta, som andra använder”.

Hjälpmedlet måste vara socialt accepterat och skall inte framhäva handikappet. Till sin storlek och vikt ska det vara så lätt att ta med som möjligt. Kommunikationsmöjligheterna ska kunna garanteras i alla situationer, hjälpmedlen kan variera situationsmässigt.

Som sakkunnig talterapeut Kaisa Laine, Kehitysvammaliitto / Tikoteekki