Användarvänlighet och olika styrsätt för hjälpmedlen

De individuella behoven fastställs i samband med en utredning inom specialsjukvården.

Alternativa styrsätt kan kopplas ihop med hjälpmedlet så att en person som endast kan producera en liten frivillig rörelse, kan styra hjälpmedlet. Till frivilliga rörelser kan räknas en ögonrörelse, sug- och blåsning eller en rörelse av en kroppsdel. Ett stativ kan också ofta behövas för att uppnå en ergonomisk användning av ett kommunikationshjälpmedel.

Datorernas och mobilapparaternas användarvänlighet

Datorer, pekplattor och mobiltelefoner har standardfunktioner som kan underlätta användningen. Alla operativsystem innehåller inställningar som tar hänsyn till användarens förmåga att se, höra och utföra rörelser. Det är viktigt att bekanta sig med dessa funktioner oberoende av vilken styrmetod som används. Inställningarna kan till exempel användas för att förstora objekt på skärmen och aktivera tal- eller dikteringsfunktionen. Diktering (tal till text) är inbyggd i iOS- och androidpekplattor.

De inbyggda hjälpmedlen hittas på lite olika platser och under olika namn beroende på vilken apparat det handlar om.

• Windowsapparater: windows(ikonen) + U> Tillgänglighet
• iOS 7 iPad pekplattor: inställningar> Hjälpmedel / Inställningar> Allmänt
• Androidapparater: Inställningar> tillgänglighet

Användarinställningar för pekskärmar

Pekskärmar är i många fall det mest pålitliga sättet att styra en apparat. Förutom för pekplattor och smarttelefoner har även många bärbara datorer idag en pekskärm. Även vad gäller pekskärmar finns det dock skillnader. Vissa pekskärmar reagerar endast på beröring av finger, andra pekskärmar kan styras med pekstickor eller en handskbelagd hand. Det kan också vara bra att ta reda på hur skärmarna fungerar i minusgrader.

I inställningarna går det också att göra specifikationer för pekskärmens funktioner. Det går till exempel att definiera en beröringsfördröjning, vilket betyder vilken varaktighet en beröring behöver vara för att den skall registreras. Ställer man in en längre fördröjning undviker man problem som uppstår vid oavsiktliga beröringar. Det går också att ställa in om valet sker när fingret rör vid skärmen eller då fingret lyfts bort. Likaså kan man ställa in så att upprepade tryck inte registreras.

Många apparater kan idag styras med röststyrning. Även till pekplattor kan man koppla externa tryckkontakter eller separata tangentbord och högtalare.

Datormöss och inställningar

För alla användare hittas det en datormus av lämplig storlek och modell. Oavsett vilken mus som används är det alltid bra att göra individuella inställningar. Via datorns operativsystem kan man justera musfunktionerna. Det går att ändra utseende på muspekaren samt ändra musens rörelsehastighet.

Huvudmus

Man kan också använda en så kallad huvudmus. Då flyttas markören på basen av huvudets rörelser. Till en huvudmus behövs en kamera som fungerar med infraröd signal. Använder man en huvudmus väljs musknappsfunktioner med en extern tryckkontakt.

En dator kan också styras med ögonen. Ögonstyrning har blivit vanligare och utbudet av ögonkontrollsystem har blivit flera och bättre.

Ögonstyrnings apparatur kan installeras på datorer och pekplattor som fungerar med windows operativsystem. Även för iPad pro finns det några applikationer, som i teorin gör det möjlighet att styra med blicken.

Många program som idag används som kommunikationshjälpmedel kan styras med blicken.

Inställningar för tangentbord

Oberoende av vilket tangentbord som används kan det vara bra att göra individuella justeringar för tangentbordets funktioner.  Individuella inställningar kan justeras via datorns extrafunktioner. Det går till exempel att förhindra att ett tecken upprepas utan att fingret lyfts upp från tangentbordet. Om det är svårt att se bokstäverna på ett standardtangentbord finns det alternativ att få, till exempel tangentbord med stora tangenter. Man kan också vid behov använda en tangentbordsram om det finns behov av att vila handen eller få stöd att pricka rätt.

Skärmtangentbord

Utöver externa tangentbord har de flesta apparater idag ett skärmtangentbord. Med skärmtangentbordet följer ofta andra funktioner som till exempel ordprediktion. Många skärmtangentbord har också en så kallad stegningsfunktion. Då stegar programmet genom de objekt som finns och ett tangenttryck räcker som val.

Ifall operativsystemets tangentbord inte är tillräckligt bra erbjuder många kommunikationsprogram sina egna mångsidiga skärmtangentbord. Skärmtangentborden i kommunikationsprogrammen kan i många fall skräddarsys så att de möter de individuella behoven.

Tryckkontakter

Skanning kan göras med ett eller flera tangentkommandon. I praktiken går man framåt med exempelvis mellanslagstangenten och valet görs med retur-tangenten.  Det är också möjligt att skapa andra tangentkommandon. Ett tangentkommando kan också göras med hjälp av externa tryckkontakter.

En tryckkontakt trycks vanligtvis med hand, huvud eller fot. Beröringen kan vara av olika kraft. Det finns knappar som reagerar på lätt beröring men också knappar som tål hård hantering. För att knapparna skall finnas inom räckhåll behövs ofta olika monteringslösningar. En switch kan också spännas fast på användaren. En sådan switch reagerar på små rörelser.

Olika alternativ för skanning

• Automatisk skanning: Används med en eller två tryckkontakter. Den första kontakten startar skanningen och den andra kontakten väljer det aktiva objektet. Hastigheten för skanningen kan ställas in.
• Manuell skanning: Vid manuell skanning använder man två tryckkontakter eller en tvåvalskontakt. Med den ena kontakten bläddrar man bland alternativen och med den andra kontakten gör man sitt val.

Tryckkontakter till fjärrstyrning av leksaker

Batteridrivna leksaker kan styras med tryckkontakter. Likaså kan apparater så som en fläkt eller lampa styras med en tryckkontakt.

Stativ och stödarmar till hjälpmedlen

Det behövs ofta någon monteringslösning för att ett hjälpmedel skall vara inom räckhåll för användaren. För datorer och pekplattor finns det olika stativ och stödarmar. Dessa kan fästas vid ett bord eller en rullstol.

Penngrepp

Om man har utmaningar med finmotoriken eller har försvagade krafter, märks det också då man skall hålla i en penna. Då kan en penna med tjockare skaft fungera bättre. Det finns också färdigt formade och formbara hållare som kan användas för att förbättra greppet.

Signaturstämpel

Om du inte får ett fungerande penngrepp med hjälp av till exempel ett penngrepp, går det att skapa en signatur med hjälp av en stämpel. Att signera med stämpel är juridiskt lika bindande som att signera för hand. Om man använder sig av en signaturstämpel kan det vara klokt att under den egna underskriften ha ett tillägg om att identiteten alltid skall granskas. Detta förhindrar att stämpeln missbrukas om den till exempel tappas bort.