Hörselsinnet

Med hjälp av sitt hörselsinne riktar sig människan till sin omgivning och får information om vad som sker runtomkring henne. Hörselsinnet registrerar olika typer av ljud, fördelar ljudets styrka och frekvens samt hjälper till att lokalisera varifrån ljudet kommer. Med hjälp av ljud gestaltar människan också sin omgivning och kan förutse kommande händelser. Genom erfarenheter får bekanta ljud en innebörd. Klirret av tallrikar är ett tecken på att det snart är dags för mat och särskilda ljud av steg berättar att en bekant person är på väg in i rummet.

Hörselsinnet utvecklas redan innan födseln. Under de första åren lär sig barnet att känna igen, lokalisera och urskilja olika ljud. Till en början reagerar barnet på ett övergripande sätt på ljud i sin omgivning. Så småningom kan hen lyssna mera medvetet, vända på huvudet och leta med blicken efter ljudkällan. När barnet börjar röra på sig, börjar hen aktivt söka sig till intressanta ljudkällor och pröva hur olika föremål låter och hur hen själv kan producera olika ljud.

Också en person med svår eller mycket svår intellektuell funktionsnedsättning gestaltar sin omgivning med hjälp av hörseln och reagerar på ljud i omgivningen. Intresset för föremål som avger olika ljud kan vakna om den närstående hämtar föremålet och de gemensamt undersöker det tillsammans. Att höra sitt eget namn och den andra partens röst kan väcka intresse till samspel. Personen kan själv delta i samspelet med sina egna ljud.

Betydelsen i samspelet

Hörselsinnet är viktigt för kommunikationen och för samspelet med andra människor, eftersom största delen av kommunikationen mellan människor sker genom ljud. Ofta förnimmer en människa även finkänsliga meddelanden med sin hörsel och kan tolka partnerns tonfall. Samma meddelande får olika betydelser beroende på hur det sägs – argt, glatt, utmattat eller sorgset. Tonfallet hjälper oss att förstå meddelandet även om man har svårigheter att förstå tal.

I samspelet är ljud viktiga eftersom ljud väcker den andra personens intresse, dels för personen, dels för det gemensamma ämnet. Ett visst ljud kan berätta att personen har upptäckt något intressant och vill dela med sig av det till sin samtalspartner. Genom tal och ljud fördelar människor samspelet och begränsar sin egen samtalstur. Genom att vara tyst, att rikta blicken mot partnern eller genom en beröring kan man visa att turen byts. Till exempel i samspelet med personer med svår eller mycket svår funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att använda sig av sitt kroppsspråk.

Problem med att ta emot och tolka signaler genom hörseln

Om en människa hör dåligt har hen svårt att delta i samspel som endast består av tal. I en diskussion måste hen ofta gissa vad den andra menar. Det kan också ta längre tid att svara. Dessa situationer kräver mycket koncentration, vilket kan leda till att personen lätt blir trött och dra sig undan. Även hemma kan en person med hörselnedsättningar ha svårt att känna igen ljud och lokalisera varifrån de kommer.

För utvecklingen av samspelet kan även de minsta hörselresterna vara till hjälp. Det är viktigt att nedsättningar i hörselsinnet upptäcks så tidigt som möjligt, för att eventuella hjälpmedel ska kunna tas i bruk så fort som möjligt. En total avsaknad av hörsel påverkar en människas sätt att kommunicera och samspela väldigt mycket. En människa kan ändå uttrycka många saker med miner, gester, genom att peka, genom aktivitet, med föremål, med tecken eller med hjälp av bilder och symboler. Närstående borde också använda dessa uttryckssätt för att göra sig förstådda.

En person med svår hörselskada kan ha problem att tolka en annan persons känslor för att hen inte hör olika tonfall. Ljud i vanliga, vardagliga situationer kan också upplevas som plötsliga och skrämmande och det kan vara svårt att förstå betydelsen om man inte hör antydningar till ljud i förväg. Personen kan bli skrämd om hen inte ser andra närma sig.

En person som är känslig för hörselförnimmelser kan uppleva vanliga ljud som obehagliga. Klirret från tallrikar eller sorlet från prat kan kännas otrevligt. För att skydda sig från ljud kan hen skydda öronen med händerna eller klaga på en alltför bullrig omgivning. En människa som är underkänslig för hörselförnimmelser kan däremot ignorera ljuden helt och hållet, vilket gör det svårt att få kontakt med henne genom tal. Personen kan till exempel söka starka ljudupplevelser genom att slå eller smälla på saker.

En person med tal- och kommunikationssvårigheter kan ha många olika problem med hörseln, men de kan bli oupptäckta eftersom hen inte själv kan berätta om det. Även om hörselsinnet fungerar normalt kan en person med svåra funktionsnedsättningar till exempel ha skador i centrala nervsystemet, som gör att hen har problem med att förstå saker hen hör och skilja på vad det väsentliga ljudet är.

Det är svårt att förstå innebörden av tal i samspelet, om talet inte urskiljs från andra ljud i omgivningen. Personen kan bli skrämd av höga ljud och njuta av lugna ljud och lugn musik. Det är bra om de närstående följer med vilka ljud som ger en positiv reaktion, vilka ljud som har en lugnande effekt och hurudana ljud som aktiverar till samspel.

Anpassning av miljön och att stödja hörseln

En person med svår funktionsnedsättning har själv svårt att hitta på sätt som kan ersätta hörselsinnets nedsatta funktion. De närstående kan öka personens möjligheter att delta i samspelet och få sinnesupplevelser genom att anpassa omgivningen och sitt eget agerande.

Innan man anpassar ljudmiljön är det viktigt att de närstående utreder på vilket sätt deras samtalspartner reagerar på olika ljudstimuli såsom människoröster, musik och ljud i hemmet. Genom att observera kan man också ta reda på hur starkt, högt eller lågt ljudet ska vara för att den andra personen ska höra det.

Genom att avlägsna bakgrundsljud och genom att föra ljudkällan så nära som möjligt kan man underlätta hörandet och förbättra koncentrationen i den gemensamma samspelssituationen. När man inleder ett samspel är det viktigt att ha bra ögonkontakt med den andra personen. Man kan också söka uppmärksamhet genom beröring. Det är viktigt för de närstående att minnas att personen med svår funktionsnedsättning behöver mera tid att reagera och svara på signaler. Samspelet går vidare först då den andra är redo för det.

Om det finns nedsättningar i hörselsinnet, lönar det sig att utnyttja andra sinnen som fungerar till exempel syn-, känsel- eller balanssinnet. Gör saker synliga och möjliga att nå och uppleva, så att situationen blir så mångsidig och betydelsefull som möjligt. Då de närstående själva använder andra sinnen lär sig personen med funktionsnedsättning att fästa uppmärksamheten mot den andra personen och upptäcker att det förväntas samma sak av henne själv. Till exempel kan vissa gester som personen med svåra funktionsnedsättningar själv gör, få betydelse om den andra parten reagerar på dem och konsekvent använder dem.

Idéer för att aktivera hörselsinnet i vardagen

Gemensamma upplevelser av ljud kan väcka en persons intresse för ljud och samspel med andra människor. I vardagen kan man aktivera hörselsinnet genom att:

• bekanta sig med ljud och ljudkällor i omgivningen
• lyssna på ljud som kommer från olika håll
• tillsammans frambringa ljud, rytmer och ackord med olika instrument
• känna på föremål eller instrument som vibrerar
• slappna av till lugn musik
• röra på sig i takt till musik

Källa

Text: Kuuloaisti – Papunet (på finska)
Översättning och bearbetning till svenska: Folkhälsan och Lärum
Bild: Pekka Elomaa