Tankar från den verkliga vardagen
Johan Palmén från Folkhälsan skriver om tankar och erfarenheter av kommunkationsstöd och IT-verktyg. Han vinklar texterna utgående från egna och andras erfarenheter.
Till utbildningen är jag Socionom YH och Specialpedagog inom småbarnspedagogiken. Jag har arbetat inom specialomsorgen och varit speciallärare/specialklasslärare sammanlagt nästan 15 år. Till Folkhälsan kom jag år 2010 och har jobbat med IT-verktyg som stöd för kommunikation och inlärning.
Jag talar ogärna om specialpedagogik, utan ser hellre att man utgår från behovet och sedan väljer den pedagogik som känns optimalt. Jag är nyfiken och vill alltid utforska nya vägar att göra saker på.
Då det kommer till kommunikationsstöd har jag en givande men samtidigt krävande samarbetspart i min dotter (idag 9 år gammal), som mest kommunicerar med symboler och stödtecken.
I mina texter kommer jag att utgå från dels personliga erfarenheter, dels indirekt egna erfarenheter, dvs sådana jag fått ta del av via jobbet.
Tips, idéer och respons: johan.palmen[at]folkhalsan.fi
Läs hela kolumnen på Folkhälsans webb
1. Då barnet kommer med ett eget språk (Folkhälsan.fi)
”Då ett barn föds kommer barnet till en familj och krets i vilken ett eller flera språk ingår. Från dag ett överöser omgivningen barnet med språk – det språk någon redan behärskar. Det är barnet som får lära sig något nytt och omgivningen får prata på som förr. Och långt innan barnet producerar ett ord som existerar i något av omgivningens språk lär sig omgivningen förstå barnets behov.
Om barnet kommer att behöva ett alternativt eller kompletterande sätt att kommunicera så betyder det i de allra flesta fall att hela omgivningen skall lära sig något nytt. Det gäller även för föräldrarna. I det skede behovet av alternativ kommunikation uppdagas har ändå omgivningen och speciellt föräldrarna lärt sig kommunicera med sitt barn. De facto kan kommunikationen ofta upplevas som det minsta bekymret i vardagen, även om det är klart att kommunikationen på sikt kan bli en större utmaning.”
2. Då barnets språk utvecklas (Folkhälsan.fi)
”Då AKK:n flyttade in i mitt hem hade jag redan lärt mig mycket om det. Jag hade i många år kritiskt följt med hurdana hjälpmedel som gavs ut och som man förväntade att skulle kunna användas. Jag hade hört frustrerade föräldrar förundras över hur trögt det kunde vara. Som pedagog var det också svårt för mig att tänka i banor att alla ord måste finnas färdigt för att det skall kunna utvecklas till ett språk.
För mig kändes det naturligare att tänka i banor att språket växer fram. Ord läggs på an efter. Det ger tid för alla, inte bara för huvudpersonen, att bli bekant med kommunikationsverktyget.”