Lukt- och smaksinnet

Luktsinnet förmedlar information om kvaliteten på den luft vi andas och den mat vi äter. Ett barn kan känna dofter, som till exempel doften av bröstmjölk, genast efter födseln. Med erfarenhet lär sig människan att skilja mellan olika dofter och lokalisera källan till en doft.

Luktsinnesintryck väcker ofta behagliga eller obehagliga känslomässiga reaktioner samt minnen från tidigare. Ibland kan man inte sätta namn på en doft, men man kan beskriva känslan den väcker mycket noggrant. Olika individuella preferenser och erfarenheter gör att vi alla uppfattar dofter och lukter på mycket olika sätt.

Smaksinnet är nära kopplat till luktsinnet, och utan samverkan med luktsinnet kan man inte skilja mellan smaker. Redan några veckor gamla bebisar kan skilja mellan söt och salt smak och reagerar negativt på bitter eller sur smak. Smaksinnesintryck väcker, liksom luktsinnesintryck, starka känslomässiga reaktioner. Vissa smaker älskar man, medan andra tål man inte alls.

För personer med svåra eller mycket svåra funktionsnedsättningar är betydelsen av olika smak- och luktsinnesintryck särskilt viktiga, framför allt om det finns svårigheter med andra sinnen. För att smak- och luktsinnesintryck ska kunna utvecklas är det viktigt att närstående erbjuder tillräckligt tydliga och åtskiljbara sinnesintryck samt tid för att uppfatta dem. I vardagen kan lukt- och smaksinnesintryck upplevas i många olika situationer, som vid måltider, skönhetsvård, tvättning och utomhusaktiviteter. En indikation av smak eller lukt, som erbjuds före en situation kan också hjälpa personer med svåra funktionsnedsättningar att förstå vad som kommer att hända härnäst.

Betydelse i samspel

Eftersom smak- och doftupplevelser väcker starka känslomässiga reaktioner hos människor, kan särskilt positiva smak- och doftupplevelser användas i interaktion med en person med svår funktionsnedsättning. Vissa sinnesintryck kan ha en uppiggande effekt, vilket gör det lättare att interagera. Man kan utforska miljön tillsammans genom att smaka och lukta, och diskutera dessa upplevelser.

Smak- och doftintryck kan också användas för att ta reda på hur en person med svår funktionsnedsättning uttrycker till exempel önskan, avvisning, gillande eller ogillande. Doften och smaken av choklad väcker en annan reaktion än smaken av citron eller en obehaglig lukt. Genom de reaktioner som dessa sinnesintryck framkallar kan närstående lära sig att förstå uttryck som är relaterade till andra situationer.

Att äta och dricka är vanligtvis behagliga interaktionstillfällen för människor. En person kan dock uppleva dessa situationer som obehagliga om det finns stora svårigheter med att äta eller om munområdet är känsligt för berörings- eller smakstimuli. Därför är det viktigt att ta god tid på sig för att vänja sig vid nya smaker. Vid måltider bör man följa den andra personens takt, vara uppmärksam på hennes initiativ och reagera på dem.

Problem med att ta emot och behandla sinnesimpulser genom lukt- och smaksinnet

Om en person har dåligt lukt- och smaksinne, har hen svårt att njuta av smakupplevelser eller svårt att skilja mellan olika sinnesintryck. Med åldrandet blir många smakupplevelser svagare, vilket minskar matens betydelse som källa till njutning. De flesta av oss upplever samma fenomen även vid förkylning.

En person som överreagerar på smak- eller luktsinnesintryck tycker vanligtvis inte om starka dofter eller stark mat. Luktsinnet eller smaksinnet kan vara så känsligt att även vanliga dofter eller smaker orsakar illamående. Känslighet för dofter kan också störa deltagandet i många samspelssituationer. Det är viktigt för närstående att beakta personens individuella känslighet och anpassa interaktionsmiljön och situationen så att alla kan delta.

En person som underreagerar på luktsinnesintryck har ofta en ovanlig lust att lukta på mat, andra människor eller föremål. Å andra sidan väcker inte ens obehagliga lukter någon reaktion. En person som underreagerar på smaksinnesintryck kan slicka eller smaka på oätliga föremål eller saker, som modellera eller jord. I samspelssituationer kan sådant beteende kännas pinsamt. Genom att öka tillgången på acceptabla lukt- och smakupplevelser i vardagen kan behovet av att söka starka sinnesintryck genom oätliga stimuli minska.

Idéer för att aktivera lukt- och smaksinnena i vardagen

Att dela gemensamma lukt- och smakupplevelser ger en ny dimension till samspelet. Under dagliga aktiviteter som måltider, bad eller utomhusvistelser kan man erbjuda möjligheter till olika lukt- och smaksinnesintryck:

• smaka på olika smaker, namnge smakerna och de känslor de väcker
• erbjud livsmedel separat, undvik att blanda dem
• låt personen lukta på tvålen innan tvätt
• välj en favoritparfym eller rakvatten tillsammans
• använd olika eteriska oljor vid avslappning eller massage
• lukta på blommor eller skogen under utomhusvistelser
• smaka på egenplockade blåbär under en skogspromenad.

Källa

Text: Haju- ja makuaistit – Papunet (på finska)
Översättning och bearbetning till svenska: Folkhälsan och Lärum
Bild: Pekka Elomaa