Samspelets tidiga utveckling

I vardagliga situationer lär sig babyn och föräldern att förstå varandra och att kommunicera med varandra. Föräldern noterar lyhört babyns känsloläge och reagerar på det med sina uttryck, sin beröring, sitt röstläge och med sina ord. Förälderns varma närvaro lugnar den lilla babyn.

Under de första månaderna i livet utvecklar babyn sin förmåga att lugna ner sig och lita på att hennes grundbehov tillfredsställs. Därefter börjar en aktiv utvecklingsfas, där grunden för samspel, känslor och kommunikation läggs.  Babyns gester, ansiktsuttryck och förändringar i kroppsrörelserna beror inte längre bara på babyns grundbehov, utan babyn börjar berätta på sitt uttryckssätt om hur den upplever omgivningen. Om babyn gnyr och gråter kan det betyda många olika saker. Babyn kan till exempel vilja ha sällskap eller så är den hungrig. Föräldrarna lär sig stegvis att tolka tonen i babyns uttryck och ljud och agerar på basen av det.

En baby behöver regelbundet och mycket erfarenhet av att dess agerande och uttryck har betydelse för följderna. Då föräldern eller annan vuxen reagerar på babyns signaler, känner babyn sig trygg och får erfarenhet av sina egna påverkningsmöjligheter.  Till en början är babyns signaler oavsiktliga, men småningom börjar babyn signalera allt mer medvetet. Då föräldrarna konsekvent tolkar babyns aktiviteter på samma sätt, börjar specifika aktiviteter få en specifik betydelse. Aktiviteterna blir medvetna handlingar.

Genom gemensamma stunder blir signalerna mer avsiktliga. Till exempel i badet kan babyn skrika glatt och vifta med armarna då den vill fortsätta att bada. Vid matsituationer vänder babyn bort huvudet då den inte vill äta mera. Om babyn vill upp i famnen, sträcker den ut sina armar. Om föräldrarna brukar leka ”tittut” då de byter blöja, kan babyn tjuta av glädje då den förväntar sig att leken börjar. Om leken eller ramsan har en speciell höjdpunkt, där man till exempel kittlar babyn, börjar babyn vänta på kittlingen och spänner kroppen samt tittar förväntansfullt på föräldern.

Vardagen med babyn består av gemensamma aktiviteter: att byta blöja, att klä på och av kläder, att äta, att förbereda sig för att sova eller att bara vara tillsammans. De här regelbundna upprepningarna av aktiviteterna skapar trygghet i babyns vardag. Genom att följa tydliga rutiner fungerar hela familjens vardag bättre och hjälper babyn att föreställa sig dagens och förutse vad som kommer att hända.

Småningom börjar barnet och föräldern kommunicera på ett mera mångfacetterat sätt. Barnet uttrycker sig genom kroppsspråket: ansiktsuttryck, gester, rörelser och röstläge. Föräldrarna använder samma kroppsspråk som barnet vid sidan av talet. Kroppsspråk är en viktig del av all interaktion, även om talet är det huvudsakliga kommunikationssättet för många.

Från gnyende till joller och ord

Redan vid några månaders ålder börjar babyn använda sin röst mera mångfacetterat i kommunikationen. Gråt, smaskande till exempel vid matstunderna och nickningar kompletteras med belåtna ljud, skratt och kutter. Att producera ljud med rösten blir också mer målmedveten.

Babyn uttrycker sig själv i interaktionen och leken på ett mångsidigt sätt med ljud, skrik och fnysningar. Kroppens rörelser stöder ljudet. Småningom ändras babyns gnyende till joller. Då barnet jollrar skapas rytmiska, flerstaviga ljud. Jokellellessaan vauva tuottaa rytmisiä, monitavuisia ääntelysarjoja. Även om jollret är betydelselöst, börjar det sakta men säkert påminna om omgivningens prat.

Barnets joller blir mer nyansrikt och hen börjar skapa stavelser av ord. Barnet kan peka på en lampa och säga ”pa”. Förrådet med ord som produceras genom tal utvecklas först relativt långsamt. Efter att barnet lärt sig ungefär 50 ord kommer en utvecklingsfas, då ordförrådet utvecklas snabbt. Samtidigt börjar barnet böja ord och testar att bilda meningar. Aktiviteter, gester, ansiktsuttryck, joller och trevande med ord följer varandra. I den här utvecklingsfasen förstår barnet talet mycket mera än vad hen själv kan producera. Under det andra levnadsåret utvecklas språket mycket snabbt hos ett barn som har en typisk utveckling. Barnet förstår fortfarande mera än vad hen själv kan producera. Ordförrådet utvecklas snabbt, men individuella variationer är stora. En del barn använder främst ordets grundform, andra barn använder aktivt flera hundra ord. Ord som barnet producerar kan ännu uttalas otydligt. Barnet lägger ihop ord till korta meningar, som är telegramliknande dvs. hen säger bara de viktigaste orden. Barnet kan till exempel säga ”Mamma kom” och ”Ut leka”.

Barnet lär genom att leka

I leken tränar barnet många olika färdigheter. Då barnet och föräldern leker tillsammans förstärks också samspelet. Leken är som en gemensam diskussion, som båda kan påverka.

En interaktiv lek stöder barnets utveckling av interaktionsfärdigheter, språk och tänkande. Barnet njuter av att föräldern skojar och leker med henne. Den gemensamma leken blir mera smidig då föräldern reagerar på barnets initiativ och bygger leken kring det som barnet gör och är intresserat av. Föräldern kan ta med nya element i leken, men det är viktigt att alltid vara uppmärksam på de initiativ som barnet tar.

Sakkunnig talterapeut Katja Burakoff och Kaisa Martikainen (Kehitysvammaliiton Tikoteekki) samt talterapeut Jaana Salminen

Mer information

Barnets tillväxt och utveckling – information till föräldrar (Mannerheims barnskyddsförbund)

Tunteet, varhainen vuorovaikutus ja aivojen toiminnallinen kehitys (Duodecim, endast på finska)

Varhainen vuorovaikutus ja lapsen psyykkinen kehitys (Duodecim, endast på finska)