Digital diskriminering

Webbtjänster underlättar livet på många sätt. Användning av e-tjänster i exempelvis nätbanker, webbutiker eller myndigheternas webbtjänster fungerar oberoende av klockslag. Webben erbjuder tjänster också för personer som bor långt från bosättningscentrum.

Tack vare webbtjänster har det blivit allt lättare och mer behändigt att uträtta ärenden och använda webbtjänster också för många personer med funktionsnedsättning.

För exempelvis personer som rör sig med rullstol kan det vara lättare att sköta sina ärenden hemma vid datorn, än att ta sig till olika kontor. Om en hörselskadad person kan förnya sitt recept på webben, behöver hen inte ordna med en tolk i teckenspråk för ett besök hos en läkare.

Vad beror digital diskriminering på?

I bästa fall förbättrar digitaliseringen av tjänster deras tillgänglighet, eftersom det är möjligt att använda dem oberoende av tid och plats.

Om allmänt tillgängliga tjänster erbjuds endast på webben och man upphör att ordna med traditionella fysiska kontor och kundbetjäning, uppstår ändå problem.

Alla har inte tillgång till internet och alla kan heller inte använda webbtjänster. I det här fallet talar vi om digital diskriminering.

Digital diskriminering beror av olika faktorer. Exempelvis avsaknad av dator, svaga datatekniska färdigheter, ekonomisk situation eller svår funktionsnedsättning kan vara hinder för att uträtta ärenden på webben. Även hög ålder och ovana att använda elektroniska tjänster ger upphov till digital diskriminering.

Svår användbarhet och dålig tillgänglighet hindrar också användningen av webbtjänster. Om tjänsten inte är tillräckligt tillgänglig kan det rent av vara helt omöjligt för personer med funktionsnedsättning att använda den.

Tjänsternas tillgänglighet förebygger digital diskriminering

Den offentliga sektorn har strävat efter att förebygga digital diskriminering på många olika sätt. På bibliotek är det ofta möjligt att använda datorer och biblioteken erbjuder också hjälp i att använda webbtjänster.

Genom Finansministeriets AUTA-projekt (2016-2017) erbjöds stöd och hjälp till olika grupper kring
användningen av digitala tjänster. Inom projektet erbjöds också stöd i att uträtta ärenden på webben.
Sedan 2018 har en verksamhetsmodell för digitalt stöd utvecklats på basen av AUTA-projektet.

EU:s tillgänglighetsdirektiv, som trädde i kraft i september 2018, fastställer att den offentliga sektorns alla webbtjänster ska vara tillgängliga. Reformen förbättrar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få viktiga elektroniska tjänster.

Det är ändå skäl att beakta att tillgänglighetsdirektivet inte löser problemet med att många webbtjänster kan vara för svåra att använda.

Att endast beakta tillgänglighet är således inte nog för att förebygga digital diskriminering. Webbtjänsterna måste också planeras så att de blir tillräckligt lätta att använda.