Olika typer av tal- och kommunikationssvårigheter

I Finland finns det tiotusentals personer som kan höra, men som inte kan tala eller som talar lite eller mycket otydligt. Tal- och kommunikationssvårigheter kan också visa sig som svårigheter att förstå tal och text och att skriva.

Alla, såväl vi som kan tala och vi som inte kan tala, har samma behov av att kommunicera med varandra. För en person som inte kan tala, tillgodoses rätten till kommunikation endast med hjälp av fungerande kommunikationsmedel, behövliga hjälpmedel och medmänniskor. Animationen Även om man inte kan tala kan man kommunicera åskådliggör hur en tal- och kommunikationssvårighet inverkar på vardagen och hur kommunikationen kan stödas.

Faktorer som påverkar kommunikationen

Autism påverkar sättet att förstå och uppleva världen samt hur en person kommunicerar och samspelar med andra. Personer inom autismspektrumet kan även ha försenad språkutveckling.

En CP-skada uppstår som en följd av skador i de delar av hjärnan som reglerar musklernas verksamhet. Därför kan artikulationen vara otydlig eller så saknas förmågan att producera tal.

En intellektuell funktionsnedsättning kan på olika sätt påverka förmågan till interaktion och kommunikation. Artikulationen kan vara otydlig och en person med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att hitta och förstå ord.

En utvecklingsrelaterad språkstörning (tidigare specifik språkstörning, dysfasi) uppstår som en följd av att talet och den språkliga utvecklingen fördröjs. Typiska svårigheter är att kunna producera tal och språk och att kunna förstå det.

Selektiv mutism kan uppkomma tidigt i barndomen. Typiskt för selektiv mutism är att barnet pratar flytande hemma, men är helt tyst på daghemmet eller i skolan.

Afasi och dysartri innebär talsvårigheter och språkliga svårigheter som uppstår på grund av skador i hjärnan eller i nervsystemet. Afasi kan yppa sig som lindriga svårigheter att finna ord eller svårigheter att producera tal utan att personen i fråga har språkliga svårigheter. Dysartri innebär en nedsatt rörelseförmåga som påverkar artikulationen.

Sjukdomar i det centrala nervsystemet som ALS (amyotrofisk lateralskleros), MS (multipel skleros), Parkinsons sjukdom och laryngeal dystoni påverkar muskelfunktionerna och försvagar därmed produktionen av tal och ljud.

En fortskridande minnessjukdom kan stegvis försvaga språket och kroppsspråket förstärks i kommunikationen.