Variationer i anknytning till hörseln
Webbanvändare kan ha olika variationer i anknytning till hörseln. Medieinnehåll, som videor och ljudfiler, kan för sådana användare vara svåra att ta del av.
Medieinnehåll kan göras tillgängligt genom att man lägger text till innehållet eller genom att man erbjuder något alternativt presentationssätt för det.
De flesta personer som är helt döva har teckenspråk som sitt modersmål. Innehållet på webbsidor kan således erbjudas dem också på deras eget modersmål.
Om det här inte är möjligt är det bra att använda tydligt och gott standardspråk eller till och med lättläst språk. Språkkunskapen hos många finländare som talar teckenspråk är klart sämre än hos den övriga befolkningen.
Datorprogram och utrustning meddelar ofta om fel med hjälp av korta ljudsignaler. För användare med normal hörsel är det här ofta ett bra sätt att meddela dem om att de inte har lyckats utföra någon viss funktion.
Användare som är döva eller som har en svår hörselnedsättning kan inte höra dessa felmeddelanden, vilket innebär att meddelandet i fråga måste delges användaren också visuellt. Exempelvis genom att få skärmen att blinka snabbt.
Personer med normal hörsel kan använda sig av samma egenskaper om de exempelvis vill använda en terminal utan ljud, så att personer i omgivningen inte blir störda av ljudet.
Varför ska hörselstörningar beaktas?
I Finland finns uppskattningsvis 740 000 personer med hörselskador, varav cirka 8 000 är helt döva.
Om man beaktar hörselstörningar när man planerar och skapar webbsidor har alla användare nytta av det. Man har exempelvis stor nytta av att videor är textade, i en bullrig miljö kan det nämligen vara svårt att höra ljudet på videor.
Textningar är särskilt nyttiga i videor som delas på sociala medier. Man har uppskattat att 85 procent av alla videor på Facebook tittas på utan ljud.
I Finlands finns cirka 4 000 – 5 000 personer med teckenspråk som modersmål. Dessa personer har stor nytta av att innehållet på webbsidor presenteras på teckenspråk, på klart standardspråk eller på lättläst språk.
Också personer som talar ett annat språk, personer med läs- och skrivsvårigheter eller personer med andra språkliga svårigheter har nytta av ett klart standardspråk eller lättläst språk.
Om personer med hörselskador beaktas när man planerar webbplatser, förbättras samtidigt deras möjligheter att uträtta ärenden på webben.
Ett gott exempel på det här är chattjänster på webbsidor, som har blivit allt vanligare. Med hjälp av dem kan kunder kommunicera med kundrådgivare via snabbmeddelanden.
Med tanke på personer med hörselskador är det skäl för tjänsteleverantörer att också erbjuda andra sätt för att kommunicera med kundtjänsten än endast ett telefonnummer.
På vilket sätt ska hörselstörningar beaktas när man planerar och skapar webbsidor?
På webbsidor finns ofta mycket medieinnehåll, som ljudfiler och videor. Detta innehåll är det skäl att presentera också på ett alternativt sätt, så att det är tillgängligt för användare med hörselskador. Videorna kan exempelvis förses med text.
Man bör också komma ihåg att merparten av döva personer har teckenspråk som sitt modersmål, inte exempelvis finska eller svenska. Därför är det viktigt att man använder ett klart standardspråk eller till och med lättläst språk på webbsidor.
För att förbättra tillgängligheten är det viktigt att tänka på följande faktorer som anknyter till hörselstörningar:
- Använd inte endast ljud för att presentera information. Använd visuella medel för att presentera informationen.
- Använd inte endast videor för att presentera information. Förse videorna med textning.
- Ge användaren alternativa sätt att ta kontakt och kommunicera. Försäkra dig om att användaren kan ta kontakt också på annat sätt än per telefon.
- Dela upp innehållet i en klar och begriplig helhet, genom att använda mellanrubriker, listor, bilder och videor.
- Sträva efter att presentera innehållet också på teckenspråk.