Tjänster för barn och familjer

En tidig interaktion mellan barnet och föräldern skapar en viktig grund för utvecklingen av tal och kommunikation. Vanligtvis är ett spädbarn redan från första början intresserat, söker kontakt och njuter av närheten till och samvaron med en annan person. Dessa färdigheter är nödvändiga innan barnet lär sig tala. De flesta barn börjar förstå tal som relaterar till bekanta situationer när de är yngre än ett år, säger sina första ord vid ungefär ett års ålder och börjar kombinera ord vid ett och ett halvt, två års ålder. 

En fördröjning i barnets förmåga att uttrycka sig verbalt kan vara relaterad inte enbart till den individuella utvecklingstakten, utan också exempelvis till en fördröjning i utvecklingen av muntlig framställning eller förståelse av tal eller till ett mer omfattande problem med interaktionen och utvecklingen. Långsam talinlärning kan upptäckas senast då barnet är cirka två år. Kommunikationsproblem och mer omfattande utvecklingsrelaterade utmaningar kan upptäckas redan tidigare av sakkunniga. Det är viktigt att upptäcka utvecklingsrelaterade problem i ett tidigt skede eftersom man med tidigt stöd och rehabilitering kan stödja utvecklingen och förebygga problem som fördröjningar kan medföra för såväl barnet som familjen. Föräldrarna är i behov av stöd och konkreta anvisningar om hur de kan stödja sitt barn och sitt föräldraskap. Dessa anvisningar kommer de överens om med sakkunniga. 

Tidiga stödtjänster inleds på barnrådgivningen och inom talterapin 

Om föräldrarna upplever att de inte får kontakt med sitt barn på ett naturligt sätt, bör de diskutera saken på barnrådgivningen. Andra tecken på problem med tal, språk och kommunikation, som är svårare att upptäcka, är exempelvis om barnet inte verkar förstå förälderns gester, ansiktsuttryck och tal och inte reagerar på ett ändamålsenligt sätt på dem. Däremot är det lättare att upptäcka om inlärda ord utelämnas från talet, om uttalet är mycket otydligt eller om barnet har mycket svårt att kombinera ord till meningar. 

På barnrådgivningen kan barnet få en remiss till en talterapeut på hälsovårdscentralen. Talterapeuten utvärderar utvecklingen av barnets språk och kommunikation genom att intervjua föräldrarna och tillsammans med barnet utföra olika uppgifter. I det här sammanhanget kan talterapeuten också testa olika metoder som stöder och kompletterar talet för att förstärka barnets möjligheter att uttrycka sig. Exempelvis kan användningen av stödtecken och bilder/symboler erbjuda barnet möjligheter att uttrycka sig och förstå saker och ting. Tack vare detta förstärks barnets talutveckling och helhetsutveckling och i synnerhet utvecklingen av självbilden och självkänslan. 

En diagnos på en lindrig språkstörning kan ställas på hälsovårdscentral. Om barnet har en svår avvikelse i sin tal- och språkutveckling, som misstänks bero på en neurologisk sjukdom eller ett syndrom, remitteras barnet till undersökningar inom den specialiserade sjukvården. 

Talterapi

Talterapi är medicinsk rehabilitering som hör till tjänster inom både primärvården och den specialiserade sjukvården. Inom primärvården gör talterapeuten, som en del av en multiprofessionell arbetsgrupp, bedömningar, undersökningar och rehabiliteringsplaner. Primärvården kan också erbjuda talterapiperioder, men intensiva och långvariga terapiperioder ordnas vanligtvis som köpta tjänster eller överförs till verksamhet som hör till FPA:s ansvarsområde. 

Inom den specialiserade sjukvården fokuserar talterapeutens arbete vanligtvis på att diagnostisera sjukdom eller skada och att, som en del av en multiprofessionell arbetsgrupp, göra upp en rehabiliteringsplan. Trots att välfärdsområdena borde ge alla familjer samma möjligheter, verkar det fortfarande vara så att resurser att ordna talterapi kan variera, likaså kriterierna för remittering av barn till den specialiserade sjukvården.

Ett barn har rätt till talterapi som ordnas av FPA om barnet uppfyller kriterierna för krävande medicinsk rehabilitering. Ansökan om medicinsk rehabilitering förutsätter att hälsovårdscentralen eller den specialiserade sjukvårdsenheten gör upp en rehabiliteringsplan för barnet. Familjen kan själv välja serviceproducent för talterapin bland de serviceproducenter FPA har ingått avtal med. Valet ska göras redan innan ansökan om rehabilitering lämnas in, eftersom ansökan ska innehålla uppgifter om serviceproducenten och tidpunkt då terapin inleds. Därför måste familjen komma ihåg att säkerställa att den valda talterapeuten kan påbörja terapin enligt planerad tidtabell. 

Mer information om krävande medicinsk rehabilitering (FPA)

Talterapin kan ordnas i barnets vardagsmiljö exempelvis i hemmet, skolan eller daghemmet. Handledning för föräldrarna och andra närstående är en central del av terapin och ges antingen i samband med terapibesöket eller under separata handledningsbesök. En lyckad kommunikationsrehabilitering ska alltid ske med stöd av barnets familjemedlemmar och närmaste omgivning, eftersom barnet lär sig kommunicera endast genom att umgås med andra människor. 

Kommunikationshjälpmedel 

En talterapeut inom primärvården kan bedöma om ett barn har nytta av ett kommunikationshjälpmedel. Utgående från bedömningen får barnet vid behov en remiss till hjälpmedelsservicen inom den specialiserade sjukvården. Kommunikationshjälpmedel hör i allmänhet till hjälpmedel som lämnas ut av den specialiserade sjukvården. Hjälpmedlen är avgiftsfria och de omfattas av den medicinska rehabiliteringen. 

Testning och val av kommunikationshjälpmedel förutsätter ett nära samarbete mellan sakkunniga inom hjälpmedelsbranschen, barnet som är i behov av hjälpmedlet och barnets närstående. De närstående, talterapeuten som genomför rehabiliteringen och personal från daghem eller skola kan delta i bedömningen av barnets hjälpmedel. Mer krävande hjälpmedelsbedömningar görs på hjälpmedelsenheterna på centralsjukhusen, i IT- och kommunikationscentret Tikoteket eller i enheter som producerar motsvarande tjänster. 

Uppgifter om hjälpmedelsservicen ska antecknas i barnets rehabiliterings- och serviceplan.  Mer information om kommunikationsrehabilitering och hjälpmedelsservice.

Undervisning och handledning i kommunikation 

Undervisning och handledning i kommunikation är enligt handikappservicelagen verksamhet som ordnas som anslagsbunden anpassningsträning och som kompletterar hälsovårdens rehabiliteringstjänster. Man ansöker om undervisning och handledning i kommunikation hos socialförvaltningen i hemkommunen. 

Handledning i kommunikation har en stor betydelse vid inlärningen av stödtecken och då stödtecken tas i bruk i familjens vardag. Handledning i kommunikation är också handledning för barnets familjemedlemmar och andra närstående i användningen av andra medel som stöder och kompletterar barnets tal.

Handledning söks hos socialförvaltningen i kommunen och till ansökan ska bifogas en rekommendation av exempelvis en talterapeut vid hjälpmedelscentralen eller av den talterapeut som ansvarar för barnets rehabilitering. 

Mer information om handledning i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)

Tolktjänst 

Personer med tal- eller kommunikationssvårigheter får vanligtvis tolktjänst via FPA. Undantag är barn och unga som går i grundskolan och som får den tolktjänst de behöver via undervisningsväsendet. 

Barn med tal- eller kommunikationssvårigheter använder sig ändå av tolktjänst i mycket liten utsträckning. Det här gäller både tolktjänst som ordnas av FPA exempelvis för hobbyverksamhet och tolktjänst som ordnas i skolor och daghem med stöd av lagen om grundläggande utbildning och lagen om småbarnspedagogik. Orsakerna till den obetydliga användningen har inte undersökts. 

Mer information om tolktjänst

Personlig assistans 

Om assistansen av en skolgångshandledare, som ordnas av undervisningsväsendet, inte räcker till för att stödja barnets skolgång, kan man hos kommunens service för personer med funktionsnedsättning ansöka om personlig assistans. Tjänsten söks hos socialförvaltningen i kommunen. 

Mer information om personlig assistans

Serviceplan

Tillsammans med en socialarbetare uppgörs en serviceplan för behovet av stödtjänster.

Mer information om ansökan om service och serviceplan

Förutom stöd från experter kan det finnas behov av att dela erfarenheter och upplevelser med andra människor som är i en liknande situation.

Mer information om rådgivning och kamratstöd

Mer information

Avvikelser i tal- och språkutvecklingen (Hälsobyn)

Krävande medicinsk rehabilitering (FPA)

Så här ansöker du om krävande medicinsk rehabilitering (FPA)

Tolktjänst för personer med funktionsnedsättning (FPA)

Socialskyddsguiden (FDUV)